Starkt fokus på vetenskap under coronapandemin

Vetenskapsradion har sedan starten av coronapandemin tagit en central position i Sveriges Radios rapportering om coronans effekter, utveckling och de beslut som tagits av myndigheter och regering. En ny undersökning visar också att just Vetenskapsradions granskning sticker ut med dess faktamässiga grund och granskande hållning. Programdirektör Björn Löfdahl, reflekterar på Vetenskapsradions roll under året som gått.

Det har varit ett minst sagt intensivt år för Vetenskapsradion, och inte bara för dem utan för även för andra journalister både inom Sveriges Radio och utanför. Gemensamt för alla medier är att vi har haft att hantera en helt ny sjukdom där upptäckterna och utvecklingen har varit snabb och nästan konstant, det har gått från nästan ändrade förhållanden timme till timme till en mer hanterbar situation idag. Det har ställt väldigt stora krav på oss alla och debatten om mediernas roll i pandemin är i full fart.

Vetenskapsrapporteringen snabbt i fokus

För oss på Sveriges Radio tog vi tidigt beslut att lyfta fram just vår Vetenskapsredaktion i vår rapportering, för vi har länge haft en kunnig vetenskaplig rapportering med medarbetare som är vana att hantera vetenskapliga upptäckter och forskning. Det är en speciell kunskap som krävs, och att vi kunnat göra detta är en fördel vi haft gentemot många andra.

Flera saker förändrades snabbt för Vetenskapsradion. Bland annat började de samarbeta ännu närmare än tidigare med våra andra nyhetsredaktioner både nationellt och lokalt för att kunna tillföra det vetenskapliga perspektivet på de nyheter som kom i en strid ström. Vi gjorde om det vetenskapliga programutbudet och lanserade podden Vetenskapsradion på Djupet för att kunna fördjupa oss i de mest uppmärksammade nyheterna för dagen. Och chefen för Vetenskapsradion, Ulrika Björkstén gick in som vetenskaps- och coronakommentator i olika sändningar. Det innebär bland annat att Ulrika varit den person som oftast kommenterat de många pressträffar som regering och myndigheter hållit under året gällande corona.

Granskningen har varit både opartisk och kritisk

Vi har hela tiden lutat oss emot kunskap och har precis som alltid genomfört vår granskning helt oberoende från myndigheter eller andra intressen. Men det har varit tidvis tufft, den otroligt polariserade debatten har varit anmärkningsvärd. Både våra egna och andra journalister har utsatts för många påtryckningsförsök, hat och beskyllningarna har haglat om att vi skulle gå speciellt regeringen och olika myndigheters ärenden.

Ingenting kan vara längre från sanningen och det ändras inte oavsett hur mycket vissa försöker påstå att en granskning eller reportage är bevis på motsatsen. Att granska är inte att ta ställning, att granska betyder att ställa frågor och få svar, att rapportera och beskriva hur läget är i Sverige och omvärlden.

Idag släppte Institutet för Mediestudier en ny rapport full med forskning om hur medier hanterat corona*. I den finns en siffra som jag gärna vill lyfta fram i detta sammanhanget. Vetenskapsradion är den riksredaktion i Sverige som ställt störst andel kritiska frågor vid myndigheternas gemensamma pressträffar under året. Det är Vetenskapsradion tillsammans med lokalmedier och utländska medier som varit mest ifrågasättande. Visst, denna pressträff är inte allt som gjorts, både vi och andra har ställt ännu fler frågor utanför den direktsända presskonferensen och inom Sveriges Radio har vi fortsatt granskningen och fördjupningen i ett vitt spektrum av våra program i olika kanaler. Förutom Vetenskapsradions egna experter har till exempel Ring-P1 och Karlavagnen i P4 regelbundet haft frågeprogram för lyssnarna med olika experter på corona, till exempel smittskyddsläkare.

Men pressträffarna har kommit att få stå som symbol för mångas tolkningar av mediernas roll. Jag kan delvis hålla med om att de återkommande pressträffarna visat på en utveckling från informationsspridning till granskning, men Vetenskapsradion har hela tiden vetat att det var det de gjorde. De har diskuterat och ställt frågor utifrån sin specialitet, vetenskap, för det är det de vana att göra. Och i ett sammanhang där vetenskaplig fakta och kunskap är så viktig så tror jag att det lyser igenom. Det är därför glädjande att forskningen från JMG nu visar att vi också lyckats med det vi är satta att göra.

Mediernas roll i pandemin diskuteras

Debatten om hur medierna skött coronarapporteringen är livlig just nu och kommer säkert fortsätta vilket är bra. Som alltid när det sker stora omvälvande händelser har man som medieföretag saker att lära sig för framtiden. Vi kan inte säga att vi gjort allt precis rätt på Sveriges Radio men dagens undersökning och den framträdande roll vi valt att ge Vetenskapsradion visar att vi använt våra experter för att granska, ifrågasätta och sätta i ett sammanhang.

Vi har sett att hungern efter denna kunskap har ökat, för Sveriges Radios del har lyssningen speciellt på P1 och våra nyhetssändningar ökat, fler yngre lyssnar på våra sändningar och förtroendet ligger högt. Vi har sett dessa tendenser tidigare och Institutet för Mediestudiers rapport idag och andra rapporter tidigare har visat vilken viktig roll vi medier har i kristider för att både sprida kunskap och granska det som händer. Det är förstås glädjande.

Men vi tar också styrka i alla de positiva reaktioner vi fått under året som gått, som visar publikens starka relation till den opartiska och oberoende journalistiken, och idag vill jag speciellt påpeka att Vetenskapsradion är en av de redaktioner där reaktionerna varit många och efterfrågan varit stor. För det är precis som Ulrika Björkstén sa i en intervju i tidningen Journalisten nyligen: Jag försöker fokusera på det. Att vi får så många reaktioner beror väl på att vi är mitt i nyhetsflödet, i händelsernas centrum.**

Precis så är det, i en tid när vetenskapen efterfrågas, efterfrågas också kunniga granskare.

Björn Löfdahl
Programdirektör, Sveriges Radio

Referenser:
* Ta del av Institutet för Mediestudiers rapport här
** Intervju med Ulrika Björkstén i Journalisten

Ytterligare lyssning:
Ulrika Björkstén deltog också i ett seminarium om Institutet för Mediestudiers rapport som ägde rum 11 mars (se den här i efterhand)
 
Studio Ett hade (10/3) en diskussion om rapporten och mediernas bevakning av coronapandemin

Vetenskapsradion (11/3) inslag om rapporten