Sveriges hemliga koncentrationsläger under kriget
Under andra världskriget hade den svenska samlingsregeringen hemliga koncentrationslägren i Sverige. Det avslöjar boråsjournalisten Niclas Sennerteg i en ny bok. Den högste politiska tjänstemannen blev senare statsminister - Tage Erlander.
Observera - detta är en artikel från 2008!
Att det fanns interneringsläger i Sverige under andra världskriget är relativt känt. Vad som är mindre känt är att det även fanns koncentrationsläger, med straffarbete och beväpnade vakter.
I de så kallade "slutna förläggningarna" sattes folk inte för vad de gjorde, utan för vad de var - till exempel antinazister.
Samlingsregeringen försökte hålla lägren så hemliga det gick, och fram till ganska nyligen har allt varit hemligstämplat.
I boken "Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga" avslöjar Sennerteg att det fanns 14 koncentrationsläger runt om i landet. De första öppnades 1940, Långmora och Smedsbo i Dalarna.
Minst lika dolt från allmänheten har Tage Erlanders inblandning i lägren varit. På den tiden var Erlander statssekreterare på socialdepartementet, men bara några år senare skulle han bli Sveriges statsminister.
Sennerteg menar att Tage Erlander var högst delaktig i lägren och dess utformning.
Erlander tog upp lägren i sina memoarer som kom ut på 70-talet, men bilden som ges där stämmer inte, menar Niclas Sennerteg.
– Det Erlander skriver om lägren stämmer inte med verkligheten. Han fick regelbunden information om vad som hände i lägren långt innan han påstår.
Observera att detta är en artikel från 2008!
