EU-PARLAMENTET

Tvist om klimatnytta i EU:s jordbruksbudget

1:39 min
  • EU-parlamentet slutröstar om långtidsbudget för jordbruket, men flera partier kritiserar den bristande klimatnyttan.

  • Paketet som är flera år försenat bygger på tidigare kommissions förslag.

  • Pär Holmgren, MP: "Vi har inte råd kasta bort fem år på en otillräcklig jordbrukspolitik"

Idag röstar Europaparlamentet om EU:s jordbrukspolitik de kommande åren. En reform som är flera år försenad.

In i det sista finns kritik mot att EU:s jordbruksreform bygger på förslag som inte bidrar till ett jordbruk som gynnar klimat och biologisk mångfald. Men sannolikt går det igenom, och en av dem som ska rösta för är centerns Emma Wiesner:

– Jag är inte beredd att sätta svenska lantbruket och bönderna i limbo igen, bara för att vi i politiken tar tid på oss och inte är helt nöjda, säger Wiesner.

--Det finns mycket i det här förslaget som jag inte tycker om, men att skapa den långsiktigheten, det tror jag absolut nödvändigt för att vi ska kunna hållbar livsmedelsproduktion i Sverige, menar Emma Wiesner, C

Det var den förra EU-kommissionen som började utforma förslaget till EU:s jordbrukspolitik för åren 2021 -2027. Den är ordentligt försenad och långtidsplanen träder i kraft först år 2023.

I somras enades EU-parlamentet och medlemsländerna om huvuddragen, men idag fattas det formella beslutet i EU-parlamentet.

Men Vänstern och de Gröna hör till dem som vill riva upp förslaget. Miljöpartiets Pär Holmgren  är ersättare i EU-parlamentets jordbruksutskott:

– Vi har inte råd kasta bort de fem åren på en otillräcklig jordbrukspolitik som inte är i linje med den klimatpolitik vi trots allt är överens om att vi ska driva, säger Pär Holmgren, som  pekar på att nuvarande EU-kommissionen vill stärka ambitionerna på klimat och miljö i jordbrukspolitiken, men att det inte har genomförts i förslaget.

Livsmedelsförsörjning är sedan länge ett av EU:s kärnområden. Jordbrukspolitiken omfattar nära 1/3 av EU:s långtidsbudget till och med 2027.

EU:s revisionsrätt har kritiserat EU-kommissionen för att jordbrukspolitiken inte bidrar till att sänka växthusgasutsläppen, eller till biologisk mångfald. Jordbruket orsakar ca 15 procent av EU:s utsläpp av växthusgaser. Men jordbruket kan också bidra med klimatnytta genom att växter binder kol.

En lite större andel av EU:s stöd villkoras med att lantbrukare ska ta miljö och klimathänsyn, enligt Emma Wiesner,  Centerpartiet, som tycker det går åt rätt håll:

– Nu när vi får resultatet, så ser vi att mer går i en grön riktning, mer pengar går till att jordbruket ska ställa om och mycket av de värden som EU har jobbat med, med klimatsmart, med hållbart, det finns ju faktiskt med i det här paketet, säger Emma Wiesner.

Pär Holmgren är inte lika positiv:

– Man kan inte sitta och prata om att det är steg åt rätt håll, när det fortfarande är stora steg åt fel håll i grunden, avslutar Pär Holmgren.