Utesluter inte militärt materiel på Estonia när fartyget sjönk
- Tidigare hovrättspresident Johan Hirschfeldt, som 2005 utredde frågan om militära transporter ombord på Estonia, utesluter inte att det kan ha funnits militär utrustning ombord natten som fartyget förliste.
- I Söndagsintervjun i P1 i dag säger han att i en sådan utredning måste man dra slutsatser utifrån de uppgifter man får av ansvariga.
- Johan Hirschfeldt: "Kan finnas information som jag inte fick del av".
– Det kan finnas information som jag inte fick del av. Det kan också vara så att information av olika slag fanns i det material jag tog del av, och att jag har gjort en samlad bedömning av det som jag kunde göra inom ramen för ett sådant här utredningsuppdrag, säger Johan Hirschfeldt.
Efter att Uppdrag Granskning 2004 avslöjat att militär utrustning hade fraktats ombord på Estonia vid två datum under september månad innan hon förliste så gav regeringen i uppdrag till dåvarande hovrättspresident Johan Hirschfeldt att utreda saken.
I uppdraget skulle Hirschfeldt undersöka om två försvarsmyndigheter, nämligen Försvarsmakten och Försvarets Materielverk, hade använt Estonia för att frakta militär utrustning. Perioden han skulle söka information om var september månad 1994. Och dessutom skulle han se om det som eventuellt fraktats var av explosiv art.
Hirschfeldts utredning kom fram till att det som Uppdrag Granskning rapporterat om stämde. Vid två tillfällen tidigare i september 94 hade det skett. Och det ska inte ha varit explosiv frakt, utan elektronisk utrustning. Ingenting fraktades under resan då Estonia sjönk, bedömde han i sin sammanfattning.
Det har nu gått 27 år sedan katastrofen, då 852 människor miste livet, och Johan Hirschfeldt har inte närmare velat kommentera frågan om militära transporter de senaste 15 åren. I Söndasgintervjun säger han i dag att han har följt utvecklingen efter att Discovery-dokumentären avslöjade ett tidigare okänt hål i Estonias skrov förra året.
Han menar att regeringsuppdraget han fick 2004 var begränsat. Dels gällde det två myndigheters eventuella inblandning i att frakta försvarsmateriel. Och dels, menar han, utgick han från att alla han pratade med gav korrekta uppgifter. Hade det varit en ordentlig polisutredning hade en åklagare haft friare tyglar att undersöka noggrannare, menar han.
– Man får tänka sig in i vad en utredare har för befogenheter och vad en utredare gör. Allmänt sett kan man säga att en åklagare som gör en förundersökning har starkare maktmedel än en av regeringen utsedd utredare i Sverige.
Du hade inte kunnat tvinga dig till information?
– Nej!
Du har inte själv nån gång funderat på om det kan ha varit så att det fanns den typen av material ombord? Att frågan fortsätter leva i ditt huvud.
– Frågan finns naturligtvis, för mig som för alla andra. Och jag tror inte att den är så väldigt annorlunda för mig, säger Johan Hirschfeldt.