Kvinnligt cyklande

Vi undrar om det finns ett cyklisthat och pratar med trafikpsykologen, yrkeschauffören och yrkescyklisten om hur det yttrar sig ute i trafiken och på nätet.

Cykling kan vara ett sätt att minska spridningen av Coronaviruset. Trots ökad cykelförsäljning och nya cyklister finns få insatser för att underlätta för cyklister på städernas gator.

Vi tar reda på när cyklarna får följa med på tågen. Från den svenska tåghistorien med cykelpollettering till dagens EU-förhandlingar om cykelplatser på alla tåg.

Cykeln kan ge rörelsefrihet till personer med olika funktionsnedsättningar. Vi möter armcyklisten som får hinder på vägen och barn med Downs syndrom som övervinner andra hinder.

Diskussionen om att ha cykelhjälm eller inte tar plats i sociala medier och på den politiska agendan. Vi undrar vad debatten handlar om och möter cykelexperter, olycksoffer och debattörer.

Barn och unga cyklar allt mindre i Sverige. Trots att det oroar föräldrar, politiker och experter görs få insatser för att vända trenden.

Cykeln kan få hjulen på arbetsmarknaden att snurra. En miljon jobb kan skapas i Europa och några av dem finns redan i Ängelholm, Varberg och Stockholm.

Stigcyklingen sätter sina spår i landskapet. Vi besöker industriorten som har blivit en turistdestination och naturreservatet där cykling skapar konflikter.

I flera rättsfall har cyklister blivit prejade eller påkörda när de har cykelpendlat eller klungtränat. Vi frågar oss om det handlar om trafikolyckor eller beräknat våld?

Historiskt har cykeln varit ett redskap för kvinnorörelsen, och används än idag, trots att statistiken visar en jämställd cykling.

Allt fler köper en elcykel och med ett statligt bidrag fördubblas försäljningen i Sverige, men varför ska elcyklar gynnas?

Har cykeln fått ett nytt genomslag i det svenska samhället eller har vissa platser blivit mer cykelvänliga än andra?

Cyklisterna - vilka är de är och hur ses de av sin omgivning? Vi möter dem på landsbygden i Småland, på cykelbanan i Stockholms innerstad och i Sydafrika.

Hur kommer sig att det ofta är tio gånger mer lönsamt att satsa på cykelbanor än motorvägar? Vi synar samhällskalkylerna och möter Johan Hellströmer som sparat många tusenlappar och timmar på att...

Vardagsrörelse som cykling kan göra oss friskare, både fysiskt och psykiskt. Vi möter Sven-Erik Bäckström som tog sig ur en djup livskris med hjälp av cykeln.

Urbaniseringen gör gatuytan till en bristvara och cykeln lyfts fram som en lösning på trängseln i städerna. Vi får följa med till Detroit, Köpenhamn och Stockholmsförorten Bredäng.

Sista delen av Cykla i P1 handlar om cykeln som en del av lösningen på några av framtidens stora utmaningar som ohälsa, miljöförsöring och trängseln i städerna.

I tredje programmet av Cykla i P1 handlar det om att cykla för cyklingens egen skull. Om att cykla långt och länge och om vad som krävs för att orka ända fram.

I andra programmet av Cykla i P1 handlar det om konflikterna i trafiken - ur cyklisternas perspektiv. Vi möter Magnus Lagher som råkade ut för en allvarlig cykelolycka och fick en hjärnskada trots att...

Cykla i P1 följer cykelns historia i Sverige. Den började som unga rika mäns leksak i slutet av artonhundratalet och blev det vanligaste transportmedlet under andra världskriget. Under 60-talet...