Nya Sidenvägen: Framgångsrecept eller skuldfälla? Ekots Staffan Sonning.

3:17 min
Utrikeskrönikan fredagen 26 april

Stockholm fredag.

Och det blir en krönika till om den nya ekonomiska världsordningen som växer fram allt snabbare. Just nu pågår det i Peking en internationell konferens om det som kan översättas till den Nya Sidenvägen. Eller Belt and Road som den kinesiska ledningen har valt att, tämligen svårbegripligt, döpa den till på engelska.

Det är ett monsterstort projekt, som Kinas president Xi Jinping står bakom. Det handlar om att bygga järnvägar mellan öst och väst, nya hamnar för ökad fartygstrafik mellan den gamla och nya världen och flygplatser för att täcka också behovet av snabbare transporter.

Kina försöker få så många länder som möjligt att ansluta sig till genom att skriva avtal om att på olika sätt delta i jätteprojektet.
Det är främst Asien, Europa och Afrika som ska knytas närmare varandra, enligt planen.

Men det har börjat gnissla i de kinesiska planerna. Många av länderna i väst har allt mer börjat oroa sig för vad den kinaledda offensiven i verkligheten kan vara på väg att leda till.

Är det en långsiktig plan för att kunna återge Kina ekonomiskt och möjligen också geopolitisk dominans? Kina var för 200 år sedan världens största ekonomi. Kanske ser vi nu ett metodiskt arbete med att återta positionen efter en 200-årig parentes? Och är den Nya Sidenvägen ett medel att nå dit? Undrar kritikerna.

En rad länder kommer inte till konferensen i Peking i år, fast de deltagit tidigare. Till exempel Turkiet, Polen, Spanien, Sri Lanka och Argentina.

Den kanske skarpaste kritiken gäller vad som händer med fattigare länder, när Kina rullar in och lånar ut pengar ur världens största valutareserv. Skuld-diplomati för att öka inflytandet runt om i världen, säger kritikerna.

Det tydligaste exemplet på att länders ledare tycks tappa den ekonomiska bedömningsförmågan när Kinas pengar hägrar, är Sri Lanka. Landet byggde en ny hamn med hjälp av bland Kina. Sri Lanka klarade inte betalningarna. Kina tog över hamnen.

För några veckor sedan nådde Kina en av sina större framgångar i Sidenvägsprojektet. President Xi åkte till Italien. Och åkte hem med en påskrift om samarbete kring Nya Sidenvägen, till de flesta andra EU-länders diplomatiska förtvivlan. Det var en Xi-seger av format: Det första av de stora länderna i den gamla världen inom gruppen G7 ställde sig i armkrok med den nya makthavaren Kina.

Kina protesterar kraftigt mot allt tal om skuld-diplomati och skuldfällor. ”Sådana uttryck har högst sannolikt myntats av vissa västländer som vill hålla tillbaka Kinas växande globala roll”, står det i ett uttalande som för några dagar sedan bland annat publicerats på den svenska kinesiska ambassadens hemsida.