En galen avslutning: Claes Aronsson, London

3:07 min

Utrikeskrönika den 17 maj 2019. London.

Det är drygt en månad kvar – sedan flyttar jag hem. Min tanke var att de här sista veckorna skulle kunna ägnas åt att ha lite kul och njuta av försommaren i Londons parker men ack vad fel jag verkar få. Slutspurten blir jobb, jobb och jobb.

Först är det EU-valet på torsdag, ingenstans är det så galet som här. Mister Farage ställer sig upp och säger åt britterna att säga hej då till de etablerade partierna, vara stolta över sin brittiska identitet och klippa banden med EU över en natt.

Vips känner en tredjedel av britterna att han sitter inne med lösningen på deras problem. Valrörelsen är som ett Twitter i verkligheten där det bara går att skrika bu eller bä. Ingen brexit, ropar motståndarna till Farage som om det skulle skapa ordning i kaoset.

Efter valet hamnar fokus på Champions League-finalen mellan Liverpool och Tottenham. Ännu en galen tillställning.

Det var tio år sedan senast två engelska lag tog sig hela vägen till finalen. Efter två helt osannolika semifinaler där de engelska lagen vände underlägen på 0-3 till seger väntar vi oss inget annat än rafflande dramatik den första juni. Fotboll och politik påminner om varandra här just nu.

Två dagar senare landar Donald Trump i London. Både oppositionsledaren Jeremy Corbyn och parlamentets talman vägrar skilja på land och person. Talmannen tänker inte välkomna Trump till parlamentet och Corbyn har tackat nej till finmiddag med den amerikanske presidenten. Det ryktas att en ännu större Trumpballong än senast kommer att blåsas upp för att håna gästen från USA på Londons gator.

När Trump åkt är det dags för Theresa May att sprattla en sista gång i parlamentet. För fjärde gången tänker hon lägga fram utträdesavtalet med EU för omröstning. Det sägs att hon tänker fylla det med godis och spruta parfym på det så att brexitörerna i partiet inte kan motstå att lägga sina röster på det. Misslyckas May, vilket alla tror, väntas hon avisera sin avgång och en partiledarstrid tar vid redan i juni.

Minst tolv kandidater verkar vara beredda att ge sig in i leken. Två sticker ut som segerkandidater, enligt min mening. Det mest odramatiska alternativet vore nuvarande utrikesministern Jeremy Hunt. En person som kan föra sig i de internationella salongerna och som pratar flytande japanska men det är hans företrädare Boris Johnson som kommer bli partiledare om han lyckas ta sig till den sista omröstningen där medlemmarna får välja mellan två alternativ. Kanske mellan Hunt och Johnson.

Gör han det kan vi vara säkra på att min avslutning på den här korrespondenttiden bara är en försmak av vad som väntar.

Du hittar dina sparade ljud i menyn under Min lista