Hur nödvändig är egentligen dirigenten?

Skapades det ingen nationalromantisk musik i Tyskland och Österrike? Vad karaktäriserar den mongoliska sångtraditionen?

Vad kännetecknar instrumenten sinka och serpent? Varför är kontrabas, cello, viola och fiol stämda på olika sätt? Och vad är det för instrument som låter som en barnskallra i introt till Jimi Hendrix...

Varför är musik skriven för orgel och piano ofta skriven fyrstämmigt? När och varför skedde inverteringen av tangenternas färger på klaverintrument? Finns det något vetenskapligt sätt att dela in...

Är det svårare att vara nybörjare på ett instrument om man är gammal? Vad finns det för ukrainska tonsättare man bör känna till? Hur och när uppfanns dragspelet?

Varför låter det som Maria Callas har "två heta potatisar" i kinderna när hon sjunger? Hur används porslinstallrikar inom uzbekisk folkmusik? Och varför skrev Gabriel Fauré musik till Jean Racine?

Vilka sjukdomar har skildrats musikaliskt? Och vad är egentligen medeltida neumer? Där har vi en del av innehållet i dagens avsnitt.

Det svarar vi på i sommarens sista avsnitt! Men också: varför är operan så heteronormativ? Och hur fick dåtidens stora symfonikompositörer känsla för sin musik, medan de satt och skrev?

Ja, hur påverkade handlingen i Eugen Onegin Tjajkovskijs liv och död? Har Lars-Erik Larssons älskade körverk Förklädd Gud ett liv utomlands? Och varför använder inte kördirigenter taktpinne?

Och hur många symfonier har han egentligen gjort – 9 eller 10? Dessutom tittar vi närmare på bröllopsmarschens historia. Och hur var det egentligen med Wagner, var han nazist eller inte?

Vi tittar närmare på rimmens roll i musiken. Dessutom: vad är egentligen skillnaden på 3/4 och 6/8-takt, när det rent matematiskt ser ut att vara samma sak? Och hur kan ett musikaliskt palindrom låta?

Vi djupdyker i frågan om djurs musikalitet. Dessutom reder vi ut varför skotska säckpipor låter lätt ostämda. Och stämmer det att det spelas mer Beethoven än kvinnliga tonsättare på världens scener?

Varför är Beethovens sena stråkkvartetter både älskade och fruktade? När blev "folkmusik" en musikalisk term? Och: om man vill ge sitt barn ett musikaliskt namn – vad ska det då heta?

Hur hänger Elvis hit “Can’t help falling in love” och en fransk 1700-talskompositör ihop? Hur länge har man använt begreppet "klassisk musik"? Och hur uttalas egentligen Ralph Vaughan Williams namn?

Hur fungerar punktskrift i noternas och musikens värld? Vilken roll spelar en konsertmästare? Hur mycket vet man om Mongoliets första opera?

Varför hör man ibland toner som krockar i renässansmusik? Och hur har man använt sig av kanonskott och andra smällande "instrument" genom musikhistorien?

Fråga Musikprofessorn är tillbaka! I sommarpremiären djupdyker vi i hur målbrottet påverkar unga sångare. Dessutom: var Mozart först med rekvier? Och gillar inte klassiska bleckblåsare vibrato?

Den frågan har Josefin och Mattias svaret på. Dessutom reder de ut vad som menas med variationer och varför melodierna till Flickan i Havanna och I ett hus vid skogens slut låter så snarlika.

Varför blev den flamländska skolan stillbildande i Europa under 1400- och 1500-talen? Och varför har tyskspråkiga länder dominerat så inom klassisk musik under olika perioder?

Vad vet vi om musikhistoriens alla borttappade och förlorade verk? Och varför finns det två olika sätt som man kan hålla en stråke på? Programledare: Mattias Lundberg och Maja Åström.

Hur lät 1700-talets polonäser? Och: vem skrev Bach-arian Bist du bei mir? Ja, inte Bach själv i alla fall! Programledare är Mattias Lundberg och Maja Åström.