Prylarnas pris 4: Återvinningsbluffen
Plast står för nästan dubbelt så stora koldioxidutsläpp som flyget. Att sluta slänga plasten och återvinna den till ny plast är ett sätt att minska utsläppen, men Prylarnas pris undersökning visar att bara en liten del av plastförpackningarna i Sverige verkligen blir ny plast.
Prylarnas pris finns också på instagram.
Tipsa gärna på prylarnaspris@sverigesradio.se
Så här gjorde vi uträkningen
Enligt den officiella statistiken för 2018 som Naturvårdsverket rapporterar till EU, har 46 procent av plastförpackningarna materialåtervunnits i Sverige – 99 500 ton av 217 400 ton. I detta ingår både företag och hushåll. FTI, Förpacknings- och tidningsinsamlingen ansvarar för nästan alla de här förpackningarna – 201 040 ton.
I Sverige räknas alla förpackningar som samlats in och skickats till en sorteringsanläggning som materialåtervunna. Men i verkligheten sorteras mycket bort och skickas till förbränning.
Från hushållen samlas 48 750 ton förpackningar in och skickas till återvinning. Av dem blir 21 940 ton till ny plast. Det innebär att 45 procent av förpackningarna som hushållen samlar in blir återvunna. Resten skickas till förbränning. Orsaken är att de är tillverkade av plaster som sorteringsanläggningen inte känner igen eller som är för dyra eller svåra att återvinna.
Företaget Envir har gjort så kallade plockanalyser i innehållet i sopor (brännbara fraktionen) i ett stort antal kommuner. Under 2018 gjordes 140 kontroller på sopor från flerfamiljshushåll och 142 kontroller på villahushåll. Materialet i soporna sorterades i olika kategorier, bland annat mjuka och hårda plastförpackningar. Efter vägning korrigerades siffrorna så att smuts och vatten räknas bort.
I snitt – och viktat för antal hushåll i Sverige av vardera typ – blir det 20 kg plastförpackningar per person och år, totalt 204 000 ton.
För att räkna ut den totala mängden förpackningar i Sverige har vi adderat de förpackningar som skickats till materialåtervinning från FTI – 48 750 ton, samt de så kallade verksamhetsförpackningarna - plastförpackningar som används av företag inom FTI:s system – 75 030 ton.
Så här gjorde vi uträkningen – fortsättning
Sedan tillkommer 22 000 ton som enligt plockanalyser slängts i den brännbara fraktionen på återvinningscentralen. Därtill tillkommer förpackningar som samlats in utanför FTI. Enligt Naturvårdsverket har i princip alla dessa skickats till materialåtervinning, vilket innebär att de inte kan finnas bland de vanliga soporna –16 360 ton. Totalt blir detta 366 000 ton.
I en rapport som beställts av Naturvårdsverket och som utförts av miljöforskningsinstitutet IVL och SCB har de använt delvis samma underlag, men använt en lite annan beräkningsmetod. De kommer fram till 367 000 ton.
Det här innebär att om 99 500 ton förpackningar skickas till återvinning så innebär det 27 procent.
Drar man av de förpackningar som vi vet skickas till återvinning, men valts bort och skickats till förbränning – 27 060 ton, visar det sig att 19,7 procent av plastförpackningarna återvinns till ny plast. Det är antagligen i överkant eftersom det antagligen finns ett visst svinn även bland de förpackningar som skickas till återvinning utanför FTI:s system.
Av hushållens förpackningar återvinns som sagt 21 940 ton. För att få den verkliga totalmängden hushållsförpackningar har vi plussat ihop de plastförpackningar som hittats i plockanalyser – 204 000 ton med det som skickats till återvinning enligt FTI – 48 750 ton.
Det ger en totalsumma på 253 000 ton. Den är troligen i underkant eftersom hushållsförpackningar troligen också slängs på återvinningscentraler och på andra ställen. Det ger en andel av hushållens plastförpackningar som återvinns till nytt material på cirka nio procent.
Källor: FTI, Envir och Naturvårdsverket.
