Apropå: Paul Celan & Ingeborg Bachmann
Julen 1948 skriver Ingeborg för första gången till Paul efter ett högintensivt möte i maj samma år. I tjugo år växlar de bägge poeterna sedan postade ord, längtan, undanflykter, passion, oro, svartsjuka och dikter med varandra. Så plötsligt, bryter fler kärlekar in i samtalet. Katarina Wikars och Jenny Teleman har läst Brev, i översättning av Linda Östergaard och Lars-Inge Nilsson och med efterord av Barbara Wiedemann och Bertrand Badiou.
Ingeborg Bachmann och Paul Celan th 1952. Foto ur: Brev.
Snälla, skriv till mig då och då. Skriv inte för vagt, du kan lugnt berätta att gardinen framför vårt fönster åter brunnit upp och att människorna ser på oss från gatan –
Av hela mitt hjärta
Din Ingeborg
Hur långt bort eller hur nära är du, Ingeborg? Säg mig det, så att jag vet om du sluter ögonen när jag nu kysser dig.
Paul
Ert namn som länge varit en diktares namn har nu blivit till ett namn i mitt eget liv.
Jag var rädd för Er, nu är jag det igen.
Innerligt, Er
Max Frisch
Jag önskar att jag fick veta att Ert liv äntligen omges av lite mildhet, lite mildhet, lite ömhet lite sant och verkligt liv.
Jag omfamnar Er. Jag omfamnar Er i varm tillgivenhet
Gisèle
