Varför har vi flugsvampar i adventsljusstaken?

Vågar man gosa med en malmedelsbehandlad filt från 60-talet? Och vad säger tv-fågelns skapare – är det en häger eller en trana? I säsongens sista avsnitt får vi svar på frågorna som hängt i luften.

"Fiskargubben is a state of mind", säger Fredrik Björkman. Han har skapat ett eget museum där han samlar olika varianter av Harry Haerendels klassiska tavla "Der alte Seebär".

Prydnadsfigurer tillverkade av snäckskal väcker både rys och mys. Åtminstone för samlaren Jan-Erik Nilsson. Han har byggt upp en nätbaserad kult kring snäckdjur och andra svåra föremål.

Pocketboken är läsandets slit-och-släng-produkt. Den nöts och åldras snabbt. Vissa titlar kan med tiden bli dyrbara – om de är i prima skick och attraherar en nischad läsekrets.

I rumsljus ser det inte så märkvärdigt ut. I ultraviolett ljus strålar uranglaset med en gulgrön glöd. Men var inte rädd – uran kanske låter farligt, men den radioaktiva strålningen är försumbar.

1978 gick telefonmonopolets Sverige över från nummerskiva till knappsats. Standardtelefonen som togs fram var Diavox – med utbytbar kåpa för den som ville ändra färg.

Sveriges mest produktiva tavelmålare hette Herman Sixtus Andersson, även känd som Brokiga Blad. Anderssons ambition var att måla en miljon tavlor, men sade själv att han bara hann med 750 000 stycken.

På en utomhusloppis dök den upp: En mystisk, orange lackskiva med stämpel från tivolit Gröna Lund. Från skivspåren hördes mest knaster och sprak – men också några barn som sjunger "Mors lilla Olle".

Vad får man om man kombinerar ett gulligt litet dockansikte med en vacker grytlapp? Jo, en mysrysig ikon från tiden då vi "virkade in" saker – både för att pynta i köket och för att dölja pinsamheter.

Ära vare Gud i höjden, denna har jag gjort i slöjden! Ja, så kanske det rimmades när tusentals snidade träfåglar placerades ovanpå nyligen inköpta tv-apparater i svenska hem i slutet av 50-talet.

1934 byggdes den första elektriska adventsljusstaken av kasserade julgransbelysningar. Produkten blev en storsäljare – men konstruktören förblev okänd i decennier.

I svenska hem har julkrubban en kort historia. Den är nämligen en invandrad katolsk jultradition som länge ogillades av den lutherska svenska kyrkan.

Har du någon gång känt skräck inför en stelt grimaserande tomtemask med smala springor för ögonen? Frukta icke! Lite obehag och ambivalens måste måste spridas om julritualen ska bli magisk.

Varför blev en söderhavskryddad sjömansvisa en svensk julklassiker? Loppmarknadsarkeologerna närlyssnar på Yngve Stoors julskiva och spårar hitlåtens historia.

Den rödprickiga giftsvampen har rätta färgerna för att ingå i pyntet, men annars är julkopplingen vag. Har det med tomtebobarnen att göra? Eller beror det på att tomten var schaman?

Krinolinflickor, Disneyfigurer och Hjalmar Branting–byster – ja det är några typer av gipsföremål som tillverkades i den italienska konstgjutaren Gervasio Bernardis fabrik i Göteborg. Men vem var han?

När man letar efter konst i loppisens skrymslen hittar man ibland tavelramar som överglänser det som finns på målarduken. Men vad ska man tänka på om man köper en begagnad ram?

Har du någon gång förundrats varför en pastellig kakburk från 50-talet i plåt kan vara så dyr i second hand-affären? Som du kanske anar, är det inte burken du betalar för. Det är känslorna som kostar.

Reproduktioner av målningar som Grindslanten och den piprökande fiskargubben hittar du ofta på loppisen. Om du har tur dyker de upp i broderad form.

Varför är LP-skivor från den svenska Hare Krishna-rörelsen så vanliga på svenska loppisar? Vad gör en av samfundets högsta internationella ledare på plattorna? Och hur blev musiken så funkig?