Folkomröstning om slutförvar: Ett unikt beslut

9:54 min
Den 9 juni väntas Östhammars kommunfullmäktige ta ställning till om kommuninvånarna ska folkomrösta om slutförvaret för använt kärnbränsle, som planeras nära Forsmarks kärnkraftverk, som ligger i kommunen.

– Det är problemet. Var man ska göra av det. Men det är väl med kärnavfall som med vindkraft, vindkraft ska vi ha, men inte här.

Leif Rylander har handlat färskt bröd på ett kafé i Östhammar. Sedan länge bor han bor i kommunen, som på många sätt präglas av Forsmarks kärnkraftverk.

Men han vill inte kommentera planerna på att begrava radioaktivt använt kärnbränsle i ett slutförvar i berget under Forsmark.

– Jag kan inte uttala mej om det där hördu du. Jag är inte ett dugg insatt i den historien över huvud taget.

Men du tycker det vore bra med en folkomröstning?

--Ja, varför inte?

Mittemot kaféet ligger kärnavfallsbolaget Svensk Kärnbränslehantering, SKB:s lokalkontor, som just nu är stängt på grund av corona.

Där ska alla kommuninvånare i Östhammar kunna få information om planerna på att bygga ett slutförvar för det använda reaktorbränslet från de svenska kärnkraftverken, ett radioaktivt avfall som är farligt och som måste hållas avskilt i minst 100 000 år.

Sverige är nästan världsunikt med en sån anläggning.Bara Finland har kommit längre med ett liknande projekt.

I juni 2009 meddelade bolaget, SKB, att berget inunder Forsmark är den bästa platsen för ett slutförvar.

Det var toppnyhet i Ekot och Socialdemokraternas kommunalråd, Margareta Widén Berggren, var då positiv.

"Vi är de första i världen som har ett slutförvar. Det är klart det kommer betyda väldigt mycket i besöksnäring, och det kommer betyda väldigt mycket kanske för vår infrastruktur, för att få lite fart på den. Och inflyttning naturligtvis, som vi verkligen vill ha."

Två år senare lämnade SKB in ansökan till mark och miljödomstolen och till Strålsäkerhetsmyndigheten. De båda myndigheternas svar är underlag inför regeringens slutliga avgörande.

Men innan regeringen kan besluta, ska Östhammar säga sitt. Lagen om kommunalt veto gör det svårt för en regering att köra över en kommun.

Ett ja från de folkvalda i Östhammar är närmast en förutsättning för att regeringen ska kunna godkänna slutförvaret i Forsmark.

I närheten av SKB:s tillfälligt stängda kontor i Östhammar ligger kommunhuset. Centerpartiets kommunalråd Jacob Spangenberg tar emot.

Det har länge funnits starkt politiskt stöd i Östhammar för en rådgivande kommunal folkomröstning, där invånarna ska få rösta om hur kommunen ska ställa sej till slutförvaret.

Omröstningen var planerad till våren 2018, då regeringen skulle ha ett färdigt beslutsunderlag från de båda expertmyndigheterna, Strålsäkerhetsmyndigheten och Mark och miljödomstolen.

Men folkomröstningsplanerna i Östhammar komplicerades av att de båda myndigheterna gav regeringen olika svar.

Medan Strålsäkerhetsmyndigheten förordade projektet, ville Mark och miljödomstolen ha kompletteringar om några frågor.

I det läget var det bara att skjuta på folkomröstningen, säger Jacob Spangenberg.

– Därför att det fanns egentligen inget tydligt förslag att ta ställning till. Alltså, regeringen äger beslutet men domstolen lägger förslag till beslut.

Domstolen ville ha kompletterande svar, dels om tekniska frågor, men de lyfte också fram en annan fråga som är viktig lokalt i Östhammars kommun: Vem som lång sikt ska ha ansvaret för det mångtusenåriga slutförvaret.

Nu har frågan utretts och det har lett till ett regeringsförslag som riksdagen snart väntas anta.

Regeringen föreslår att det slutliga ansvaret ska vila på staten, den dag inget ansvarigt bolag finns kvar. Något som Jacob Spangenberg välkomnar.

– Vi vill vara säkra på att lagstiftningen inte möjliggör att någon i framtiden kan skyffla över ansvaret för ett förslutet förvar till våra framtida kommuninvånare. Därför har vi har varit jättetydliga på det, att det här måste regleras i lag.

– Det kommer nu ett tydligt förslag i enighet med våra önskemål,  som ska beslutas i juni, vilket vi är jätteglada för.

Efter Mark och miljödomstolens invändningar har SKB kompletterat sitt underlag.  Och i Östhammar är frågan om en kommunal folkomröstning aktuell igen.

Planen är att kommunfullmäktige på sitt nästa möte ska avgöra om den ska bli av eller inte.

Och för att alla ledamöter, plus eventuella åhörare ska kunna delta, trots corona-restriktioner, så ska fullmäktigemötet hållas i en sporthall, säjer Jacob Spangenberg.

–  Det här bygger på att hela kommunfullmäktige kan kallas in. Man kan inte ha ett reducerat antal , som vi haft tidigare utifrån coronaperspektivet. Så vi hoppas det ska gå att genomföra det.

– Vi måste lösa ut den frågan först; ska vi ha en folkomröstning eller inte, fatta det beslutet i juni. Och sedan räknar jag med i alla fall, att vi ska kunna fatta vetobeslut under andra halvåret.

Inför  fullmäktigemötet har inte kommunstyrelsen tagit ställning  om folkomröstningen, utan ledamöterna ska få debattera och besluta efter egen övertygelse.

Bland dem som länge velat ha en kommunal folkomröstning är Miljöpartiets gruppledare i Östhammar, Kerstin Dreborg.

– För att det är det viktigaste beslutet vi någonsin kommer att fatta i Östhammars kommun. Det påverkar oss och kommande generationer i 100 000 år.

Är det inte de folkvaldas uppgift och ansvar att avgöra komplexa
frågor?

– I stora frågor som den här, som delvis delar partier, tycker vi att det är viktigt att människor får säga sin mening, även mellan val.

Näst största parti i Östhammar, efter Socialdemokraterna, är Sverigedemokraterna, som vill också ha en kommunal folkomröstning, säger partiets gruppledare i fullmäktige, Martin Wahlsten.

– Kommuninvånarna  ska naturligtvis få säga sitt i den här viktiga frågan också.

Vilken roll skulle ett nej spela - om det skulle bli så att kommuninvånarna röstar nej, vad skulle det betyda för projektet?

– Det kommer ju naturligtvis att sätta andra käppar i hjulen i så fall för projektet.  Men det är ju någonting som återstår att se. De undersökningar som har gjorts hur stort förtroende kommuninvånare har för till exempel Svensk Kärnbränslehantering, så är de ju väldigt höga, säger Martin Wahlsten, Sverigedemokraterna.

Så du bedömer att det skulle bli ett positivt svar i så fall en folkomröstning?

– Som situationen ser ut i dagsläget skulle jag tro det, ja,

På kommunhuset, i samma korridor som Jacob Spangenberg, sitter samma kommunalråd som för elva år sen välkomnade SKB:s planer.

Socialdemokraternas kommunalråd Margareta Widén Berggren tycker att regeringens förslag om att staten ska ta långsiktigt ansvar gör det lättare för Östhammar att godta slutförvaret, och att kommunpolitikerna nu kan ta ställning för kommunens räkning.

– Demokrati är viktigt, men det har vi haft under 15 - 20 år nu, genom att alla fått delta i processen, fått svar på sina frågor, ställt sina frågor.

– Jag känner, att det blir lite konstigt att ha en folkomröstning i frågan, med hänvisning till demokrati. Nu har vi ändå bestämt att vi ska ta ställning till om vi ska ha det eller inte.

– Det är svårt för någon kanske, som flyttar in här att ta ställning i en sån här fråga, som inte varit delaktig i processen. Så jag tycker det är svårt att ta ställning i en fråga som varit så långtgående.

Så du är inte lika pigg på folkomröstning längre?

– Nej det är jag inte. Jag känner nog, att vi som har jobbat länge med frågan också ska ta ansvar för den. Vi är ändå folkvalda. Och vi har berett möjlighet för alla människor som bor i kommunen och även i grannkommuner, att ta del i frågan.

Av de 22 000 invånarna i  Östhammar pendlar många till Uppsala, eller jobbar i någon av ortens industrier.

Sommartid växer befolkningen i den uppländska kustkommunen kraftigt, med alla stuggäster och andra besökare. Men kärnkraften sätter en speciell prägel på Östhammar.

Leif Rylander, som jag mötte på kaféet, säger att han ofta fått försvara sin personliga inställning till kärnkraft.

– Jag har inte något till övers för det där, inte.

 Ändå bor du i en kommun där ni lever på detta?

– Ja. Och där har man ju fått på skallen för under alla år, att man varit motståndare till kärnkraften. Man blev ju nästan förklarad som en idiot. Du skulle ha sett vilket jädra liv om det där.

– Jag köpte en sån där stor jädra skylt som det stod "Atomkraft nej tack" på. Och så satte jag den på bakluckan på bilen. Och jädrar vad folk tutade.

– Men det gav ju jag sjutton i. Ifrån allra första början har jag varit emot kärnkraften över huvud taget. Och det här med slutförvaret, det vet man ju inte var det slutar, säger Leif Rylander.