Din sakramentskade fårskalle!

Inom försvarsmakten är ords exakta betydelse viktig och dubbeltydighet uppskattas ej. Följ med Språket på en militär visitering av akronymer, kommandon och språk utan emotioner.

Spelar det nogån rlol om en txet är rtätsavtad elelr itne? Ja, säger Språkets expert Henrik Rosenkvist som på fritiden letar korrekturfel i morgontidningen.

Vet du vad kautschuk betyder men inte vad ordet simp står för, då är du nog en av Språkets äldre lyssnare. Språket bjuder in till språkliga möten över generationsgränserna.

De kallas förstärkningsord eller förstärkande förled och kan ge extra kraft åt budskap men också skapa irritation. Ett jättejättebra avsnitt av Språket om orden som förstärker.

Vilka ord finns med på nyordslistan? Vem ska ta ansvar för att fler lär sig svenska i Sverige? Borde ordet Norénjul finnas med i SAOL? Språkets nyårspanel ger svaren.

Språket önskar God jul med julhälsningar från världens olika hörn och julklappsrim från 30-talet till idag.

Grammatiken är fornnordisk men ordförrådet modernt och utan lånord. Språket blickar åt nordväst och får bland annat reda på vad isländskan har gemensamt med arabiskan.

Det strösslas med franska influenser och lånord när Språket öppnar dörren till tårtorna, kakorna och desserternas värld.

Det gnisslar, spjärnar emot och känns inte rätt. Vissa språkliga uttryck kan uppfattas som motsägelsefulla, ologiska eller helt enkelt fel. Språket tar upp lyssnarnas skavigaste språkfunderingar.

Hundens status har förändrats, från vakthund i hundkojan till en älskad familjemedlem inne i värmen. Men i språket lever de nedsättande hunduttrycken och orden kvar.

Katter har funnits med människor i flera tusen år och det märks i språket. Kattuttryck finns det i mängder och orden för katt i de svenska dialekterna är många. Mjau!

Olika uttal kan irritera. Men hur kommer det sig att människor kan uttala ord så olika? Språket öppnar munnen och reder ut hur ö-ljudet påverkas av r och varför en del säger interjuv.

Språkets lyssnare bjuder på sina bästa nyord för familjemedlemmar som existerar men inte har etablerade benämningar. Vad sägs om brormor, moffling, dotterbror eller näskon?

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud.

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som “Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.“