Dimman i Lützen

Andréexpeditionens luftballong Örnen sänktes bokstavligen av det arktiska klimatet och de tre upptäckarna förblev spårlöst försvunna i 33 år – tills vädrets makter skrev ett nytt kapitel i historien.

Londondimma är ett välkänt fenomen. Men den smog som under ett par skräckfyllda dagar i december 1952 håller staden i ett järngrepp, är långt ifrån någon vanlig dimma.

En av världshistoriens mest omvälvande händelser, den franska revolutionen, bryter ut år 1789 och vänder upp och ned på dåtidens samhälle. Men hade den inträffat om det inte varit för vädret?

Titanics olycksaliga jungfrufärd är kanske världshistoriens mest omskrivna resa. Flera samverkande faktorer låg bakom den katastrofala utgången – och väderleken kan ha bidragit på mer än ett sätt.

Hösten 1903 står människan på tröskeln till att lyckas lätta från marken i ett motordrivet flygplan. Men hur avgörande var vädrets makter för vem som skulle bli först upp i luften?

Slaget om Stalingrad har beskrivits som en av andra världskrigets vändpunkter. När den tyska armén stängs in i staden tvingas man föra dubbla krig: mot Stalins trupper och mot den ryska kylan.

Jordbävningen i Lissabon 1755 är ett av världshistoriens mest förödande jordskalv. Men i förödelsens fotspår följer kanske också en tankens revolution... Eller?

Den 8 augusti 1945 släpper USA atombomben över Nagasaki. Tiotusentals civila dör och stora delar av staden förstörs. Men planen var egentligen en annan, om inte vädret kommit emellan.

Under 30-talet plågas det amerikanska slättlandet av dust bowls, mörka dammstormar, som ödelägger allt som kommer i dess väg. Men orsaken bakom stormarna står att finna i mer än bara dåligt väder.

1816 plågas Europa av rysligt väder. Men året utan sommar ger författaren Mary Shelley inspiration: Hon låter hällregn, stormar, blixtar och ett välbekant monster kliva rätt in i litteraturhistorien.

I november 1632 ser Gustav II Adolf sin chans att överraska antagonisten Albrecht von Wallenstein. Men överraskningen kommer av sig och en ödesdiger dimma sveper istället in över slagfältet.

Sommaren 1812 förklarar Napoleon krig mot Rysslands tsar Alexander. Med hjälp av en gigantisk armé ska Ryssland bli franskt – inom loppet av 20 dagar. Men invasionen slutar i en humanitär katastrof.

Året är 1906 och forskarvärldens mest berömda duo, Pierre och Marie Curie, står på toppen av sin gemensamma karriär. Men ett kraftigt skyfall ska komma att förändra livet för makarna Curie för gott.

1588 stormar kung Filip II av Spaniens fruktade armada mot den engelska kusten. England och drottning Elisabet I ska krossas. Men något kommer emellan: en tursam storm eller en skicklig regent?

Vintern 1658 väljer Karl X Gustav och hans armé att korsa sundet mellan Jylland och Fyn – till fots! Må det bära eller brista när svensk historias mest mytomspunna vandring över is står för dörren.

Striden i Teutoburgerskogen år 9 mellan romerska legioner och germanska folkstammar, har beskrivits som slaget som förändrade världshistorien. Men var det väderleken som fällde avgörandet?

Hösten 1649 får filosofen René Descartes en personlig inbjudan till Sverige från drottning Kristina själv. Men Descartes möte med det kalla landet i norr blir allt annat än en solskenshistoria.

Sommaren 1281 är Kublai Khan världens mest mäktiga och nu ska hans väldiga mongol-rike också lägga Japan under sig. En enkel match i tanken. Om det inte vore för den gudomliga vinden: kamikaze.

Den 6 juni 1944 landstiger de allierades trupper i Normandie, Frankrike. Operationen har planlagts noga i över ett års tid – men nu hänger allt på en enda väderprognos.

Den 30 november år 1700 går Karl XII och hans numerärt underlägsna och utmattade svenska armé till attack mot tsar Peter I:s styrkor. Ett till synes hopplöst försök att behålla makten över Östersjön.