Han till vänster sköt isbjörnarna själv

46 min
Dagens polarforskare speglar sig gärna i arvet från polarfarare som Fridtjof Nansen. Och vi som inte varit med vill gärna höra dramatiska historier om isbjörnar och sprickande isflak, ofta hellre än om själva forskningen.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad som skiljer polarforskning nu och då, vad som driver den och varför vi är så fascinerade av de gamla polarhjältarna.

Pauline Snoeijs Leijonborg var en av forskarna på världens största Arktisexpedition, MOSAIK, en expedition som lyfte fram att de skulle härma Nansen och låta sig drivas med isen mot Nordpolen. Hon var också huvudpersonen i en P1 dokumentär som vi diskuterar.

Vi hör också Bea Uusma, författare och forskare, som har ett som hon säger "marianergravsdjupt" intresse för en polarexpedition där allt gick fel – Andrée-expeditionen.

– Den har allt man behöver, säger hon, Arktis, den existentiella människan i det stora sammanhanget, en otroligt sorglig kärlekshistoria och en gåta som nästan går att lösa. Hur kan inte alla människor i hela världen vara jätteintresserade av Andrée-expeditionen?

I Vetenskapspodden får vi också höra om hennes senaste projekt, att med moderna tekniker försöka se mer av vad som står i den sista dagboken som Andrée hade i innerfickan när han dog. Den har inte undersökts på 90 år och legat inlåst i ett arkiv. Fram till nu.

Historikern Dag Avango berättar om drivkrafterna bakom polarforskning, men också om hur det känns att som en del av ens arbete hamna i situationer när man tror man ska dö.