Trump eller Biden – ett vägval för miljö och klimat

9:54 min
I snart fyra år har president Donald Trump avreglerat USA:s miljö- och klimatpolitik. I Ekots special tittar vi på konsekvenserna i USA och för omvärlden för just miljön och klimatet - hur skiljer sig presidentkandidaterna?

– I will not sacrifice tens of millions of jobs, thousands and thousands of companies, because of the Paris Accord. It would be so unfair, sa Donald Trump.

– We have to move toward a net zero emissions. First place to do that by the year 2035 is in energy production. By 2050 totally, sa Joe Biden.

Donald Trump och Joe Biden i slutdebatt inför presidentvalet. Joe Biden vill investera i förnybar energi som en hälsofrämjande lösning för klimatet som ska ge nya jobb, medan Donald Trump framhåller att USA ska lämna det för landets konkurrenskraft så ofördelaktiga Parisavtalet.

I programmet tar vi en titt på vad Donald Trumps miljö och klimatpolitik betytt i USA. Och beroende på vem som vinner, vilken inriktning kan amerikanerna vänta sig?

Donald Trumps inställning är att klimatförändringen inte påskyndas av mänsklig verksamhet och att riskerna överdrivs. I september, diskuterade han till exempel bekämpningen av de stora bränderna i Kalifornien, och fick höra om vikten av att följa klimatvetenskapens råd och inte stoppa huvudet i sanden.

– If we ignore science, we are not gonna succeed in protecting Californians.
- Okey, it will start getting cooler. You just watch.

"Okej det blir kallare, vänta och se" var svaret från Donald Trump.

För drygt fyra år sen 2016, i North Dakota, utspelade sig en av USA:s hårdaste miljökonflikter på senare år, när Sioux-folket i Standing Rock protesterade mot bygget av oljeledningen Dakota Access Pipeline.

Oron var stor för miljöriskerna när oljeledningen skulle korsa Missourifloden, där de hämtar dricksvatten.

Men protesterna hjälpte inte. I början av 2017 blev en av Donald Trumps första president-order att ledningen skulle byggas.

Donald Trumps miljöpolitik präglas framförallt av att miljökrav på företag och exploatörer tagits bort, eller mildrats.

Enligt New York Times har ca 70 avregleringar på miljö och klimatområdet genomförts under Trump, och ytterligare runt 30 förbereds.

Det rör sig bland annat om reglering av luftföroreningar, exploatering och utvinning, infrastruktur, djurskydd, giftiga ämnen och säkerhet, där miljökraven har anpassats i syfte att gynna företagen och underlätta utvinning av råvaror.

En som länge följt USA:s klimatpolitik är forskaren Marcus Carson, verksam vid Stockholm Environment Institutes huvudkontor i Stockholm.

– The policies that they have enactened have weakened the environmental regulation in a way that have consequences for climate change. Some more directly, some more in long term.

Trumps avregleringar i miljölagstiftningen får konsekvenser på kort eller lång sikt, säjer han.

En av Donald Trumps avregleringar innebär att han öppnat upp tidigare skyddade områden, en del där urbefolkningen bor, för exploatering.

– It is quite a large expansive land, and believed to have a lot of of coal, oil and gas on it. What Trump has done is shrink that space dramatically, and open up areas to extraction, whether it is coal oil or gas.

I Standing Rock rann oljan genom ledningen år 2018 när Sveriges  Radios korrespondent Fernando Arias besökte reservatet.

Kommunpolitikern Brandon Muai tyckte ändå att protesterna varit viktiga.

– Vi skyddade inte bara för egen del utan för kommande generationer, sa Brandon Maui.

I dag, två år senare, har oljekranen stängts igen. Vissa av president Trumps beslut om exploatering har fått bakläxa i domstol, enligt Marcus Carson.

– De hade för bråttom, nu måste de börja om och följa reglerna, säger Marcus Carson.

Ett annat exempel på Trumps mildrade miljöregler rör utsläpp av kvicksilver, något som gynnar USA:s kolkraftverk. Men kolkraften har samtidigt fått det allt svårare under Trumps presidenttid.

– Kolets tillbakagång beror framförallt på att USA blivit självförsörjande på inhemsk skifferolja, säger Marcus Carson. Utvunnen genom fracking, den omstridda metod när kemikalier pumpas ner i berggrunden, för att pressa upp gas och olja till markytan.

Men skulle Joe Biden vinna presidentvalet så innebär det fortsatt fracking. Dock ingen ny utvinning på federal mark. Biden ser skifferolja som en övergångslösning, medan förnybar energi utvecklas.

Joe Biden går till val med en fras som han upprepar i sina tal.

– Build Back Better.

Build Back better, en plan med två "trillions", d v s miljoner miljoner dollar, till ekonomisk återhämtning, där energimixen år 2035 ska vara förnybar och med sikte på netto-nollutsläpp 2050 i USA. Som, enligt Joe Biden, uppskattas av såväl miljögrupper som arbetare.

– This is plans endorsed by every major environmental group and every labour group. Labour. Because they know the future lies in us bein able to breathe, and the know that good jobs are in there. The fastest growing industry in America is solar energy and wind.

Donald Trump är inte övertygad om solenergi - ännu.

– I love solar. But solar doesn´t have it yet. It is not powerful yet to really run our big beautiful factories that we need to really compete with the world.

Joe Biden vill hålla USA kvar i Parisavtalet, och vill att klimatfrågan ska genomsyra det internationella samarbetet.

När Marcus Carson på Stockholm Environment Institute jämför de båda kandidaterna ser han en som ser framåt och en annan som ser bakåt.

– Trump påminner om USA:s blomstrande 50 och 60-tal,driven av fossil energi, enligt Marcus Carson, medan Bidens vision gäller en ekonomi vi inte sett än, med ren energi och välbetalda jobb, säger Marcus Carson.

Efter fyra år med Donald Trump har hans reformer ännu inte börjat verka fullt ut. Det tar tid för företagen att t ex starta utvinning. Men blir det fyra år till, så kommer USA se fler av Trumps planer verkställas.

Om Joe Biden vinner har han lovat vända politiken. Han kan snabbt ändra vissa beslut genom presidentorder, säger Marcus Carson.

Men ska Joe Biden få igenom sitt paket Build Back Better, behöver han stöd i senaten och representanthuset.

– Vi pratar om valet, där prognoser är en sak. Ofta styr vädret valdeltagandet. I år finns en helt ny faktor - pandemin, säger Marcus Carson, forskare vid Stockholm Environment Institute.