Vi minns coronaårets offer: Till minne av Lauri Pihlajamaa

13 min
Prästen Lauri Pihlajamaa (1932 - 21.03.2020) flyttade med sin familj från Finland till Sverige år 1975. I sitt yrke som präst kom han att bli en uppskattad arbetskamrat. "Han var en fantastisk pappa." Så minns dottern Kristiina Mellin sin far Lauri Pihlajamaa

På fritiden läste och lärde sig Lauri Pihlajamaa mycket om den finska kyrkans historia. Kunskaper som han sedan dokumenterade i flera böcker. Han arrangerade körresor till utlandet och språkkurser i tyska för sina församlingsmedlemmar i Finska kyrkan i Stockholm. Aktiviteter som många uppskattade.

Lauri Pihlajamaa berättade i en intervju i Sveriges Radio år 2002 om den finska församlingens historia i Stockholm.

Dottern Kristiina Mellin, Lauris syster Liisa Anjum och kollegorna Eila Kastu och Maija Toivola berättar om arbetet och vänskapen med kollegan Pihlajamaa.

"Jag känner mycket trygghet när jag tänker på min pappa. Han var en principfast, väldigt trygg och balanserad person. Han utstrålade lugn. Ibland kunde han vara ganska fåordig. Vi andra tillfällen kunde han vara en mycket bra historieberättare", säger dottern Kristiina Mellin.

Diakon Eila Kastu var Lauri Pihlajamaas arbetskollega.

"Första gången jag besökte en döende person var Lauri med mig. Han var min medvandrare. Vi gjorde ibland hembesök hos församlingsmedlemmar. Han gav mig trygghet i de arbetssituationerna."

Maija Toivola, diakoniassistent i Finska församlingen i Stockholm, minns Lauri Pihlajamaas humoristiska sida.

 "Han var stark i sin tro. Han var modig. Han hade humor och glimten i ögat. Jag tyckte att han var en gentleman. Han var välklädd. Jag förknippar honom med en rock och en halsduk som satt perfekt."