Felaktiga blåbockar och oäkta skallar – hon söker sanningen i museernas samlingar

46 min
Daniela Kalthoff på Naturhistoriska riksmuseet var med och avslöjade att det fanns falska exemplar av den utdöda blåbocken - ett ikoniskt och sällsynt djur på muséer runt om i Europa. Genom åren har människoskallar visat sig vara något annat än man trott, och inte ens ett elefantfoster som Linné studerade var det vi trodde.

Nyligen kom ett pressmeddelande från Naturhistoriska riksmuseet där det stod "DNA avslöjar falska blåbockar". Blåbocken dog ut år 1800 och sedan dess har det bara funnits enstaka exemplar kvar på olika museer. Och i ett slag blev de ännu mer sällsynta - av tio undersökta blåbockar var det bara fyra som visade sig vara den utdöda antilopen - de andra var mindre ovanliga släktingar som lever kvar idag.

Daniela Kalthoff är intendent och ansvarig för däggdjurssamlingarna på Naturhistoriska riksmuseet och var med och gjorde DNA-studien. Och blev glad över att det exemplar som de har var ett av världens fyra bevarade och bevisade fynd av blåbocken.

– Vi är stolta över vår blåbock, säger hon, och nu har den alltså blivit ännu mer vetenskapligt värdefull.

Genom åren har olika museifynd visat sig inte vara det vi trott från början. På Naturhistoriska riksmuseet finns till exempel ett gammal elefantfoster i sprit, som kung Adolf Fredrik en gång köpte. Det använde Carl von Linné när han definierade och namngav arten indisk elefant. Men får några år sedan visade det sig vara en afrikansk elefant, i en studie där bland andra svenska paleogenetikern Love Dalén var inblandad. Till den historien hör också en gåta som involverar en kringresande elefant, ett elefantskelett i Florens, och en elefantteckning av självaste Rembrandt.

I Vetenskapspodden diskuterar vi vad ny kunskap gör med gamla fynd, och tar dessutom upp rena förfalskningar som hamnade på museum utan att någon upptäckte sanningen.