Kartellerna styr migrationen: Alice Petrén, New York

3:32 min
Utrikeskrönika 22 april 2021.

New York, torsdag morgon.

Han var kanske elva-tolv år, pojken som stod med en stor bag i hörnet av det prydliga transitlägret för flyktingar och migranter, som låg på den norra sidan om taggtråden som just rullats ut för att markera gränsen mellan Makedonien och Grekland.

Det var i februari 2016.

Där kom syrier, afghaner och irakier, som fick kläder och mat och sedan fortsatte direkt på tåg vidare norrut.

Pojken var ensam.

Var är du ifrån?

– Irak, svarade han.

Jag pekade på mig själv och sa “Sweden”, och han lös upp som en sol.

Sverige! Det var dit han var på väg. Han öppnade sin bag och visade mig skidhandskar och mössa. Han var beredd på kyla.

En gammal, skäggig man i lång rock stod bredvid – lite på avstånd. Så dök plötsligt en ung man med hårgelé, svart skinnjacka och palestinasjal upp och hejade på pojken.

Jag är hans kusin, sa han till mig och jag tänkte, nej det är du inte, du är tunisier, så lik alla på caféerna på Avenue Bourguiba i Tunis.

Hur det än var med det, så har jag tänkt på den där grabben många gånger. Också här nu i USA, när jag rest med min korrespondentkollega Roger Wilson vid den mexikanska gränsen.

Jag har tänkt på hur smugglarna lämnar vidare sina kunder – ensamma barn och splittrade familjer – som stafettpinnar längs rutten, för gubben och hårgelékillen var länkar i sådan kedja.

Under vår resa i Texas träffade vi en rad kongressledamöter, amerikanska toppolitiker.

De liksom vi har fått höra att det är kartellerna i Mexiko som avgör hur många migranter som trycker på mot gränsen till USA. Vem som är USA:s president har under åren spelat en underordnad roll, menar nunnan Norma.

Kartellerna lurar fattiga, jagade människor i Centralamerika att sälja det lilla som de har eller skuldsätta sig för att överlämna sig i smugglarnas händer och ta sig hit. Korruptionen, våldet och matbristen i Centralamerika vill många bort ifrån.

Uppe i bergen i Guatemala intervjuade jag för några år sedan en smugglare, en coyote. Den äldre mannen hade just byggt sig ett nytt hus. Han tjänade också pengar på migranter, men var långt ifrån de miljardvinster som kartelledarna drar ihop.

Kongressledamöterna har diskuterat mer gränspolis, kortare asylprocesser och en demokrat har åter igen föreslagit att sätta upp amerikanska asyl läger i Guatemala och Mexiko, hur nu säkerheten där skulle kunna garanteras med kartellerna runt hörnet och den extremt höga våldsnivån.

Toppolitikerna från Washington DC har låtit som mest engagerade, när de sinsemellan diskuterat vilka pengar smugglarna drar ihop. De räknade ut att bara på en månad, under mars i år hade brottslingarna tjänat cirka 10 miljarder kronor.

Murbygget mot Mexiko tycks fortsätta för mark exproprieras från Texas familjer, men migrationsströmmarna verkar avgöras på en annan nivå – en svårare nöt för kongressledamöterna att knäcka.

Den irakiske pojken, hur gick det? Jo, han kom till Sverige.