2. Kvinnohatet piskar på massmordet

Moa och Gustav har hittat sina rötter bland både offer och förövare. Men vad ska de göra med sina nya kunskaper? Och vad gjorde de efterlevande, som gick tillbaka till sina liv, sida vid sida?

Våldet eskalerar när en kvinna i Stockholm bränns levande på bål. Men snart höjs kritiska röster och de vittnande barnen ifrågasätts. Vad ska hända med Moas häxanklagade anmödrar som väntar på sin dom...

Tre stora bål brinner. Stupstocken står en bit ifrån så inte elden ska slockna av allt blod. Snart ska några av våra släktingar ta sina sista andetag – medan barnen som vittnat mot dem tittar på. Hur...

På Hammars gästgiveri pressas kvinna efter kvinna att erkänna, i veckor. Grannar och släktingar vittnar emot dem – Gustavs anfader Jakob, 9 år, mot sin egen kusin Elisabet. Snart ska hon dömas till...

Om barnens unika roll i de svenska häxprocesserna. De vittnar mot sina föräldrar, grannar och vänner. Varför blev det så? Moa upptäcker att hon har fler häxanklagade anmödrar som svävar i livsfara.

Vi följer de mest drivande prästerna bakom häxjakten. Den mest ökände, Hornaeus i Torsåker, ska inte ha lyft ett finger ens när hans mamma avrättades. Vad drev dem till att göra massmordet möjligt?

De allra flesta som mördas för häxeri i Sverige är kvinnor. I en handbok i häxjakt står: “kvinnan är ondare än döden”. Gustav och Helenas kopplingar till varandra visar sig vara närmare – och...

Hundratals kvinnor halshöggs och brändes på bål. Gustav och Moa söker sina rötter i det största massmordet i svensk fredstid. Det ska visa sig att deras familjer var i allra högsta grad inblandade.