Bilden av mörk materia klarnar långsamt
Lars Bergström, teoretisk fysiker vid Oscar Klein-centret vid Stockholms Universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, hade höga förhoppningar på resultaten om mörk matera som det slogs på trumman för redan i februari. När de kom, förra onsdagen, visade det sig att de nya mätningarna från instrumentet AMS som sitter på den internationella rymdstationen ISS, egentligen inte avslöjar något nytt.
– Det intressanta är att de bekräftar de mätningar som tidigare gjorts med Pamela-satelliten, säger Lars Bergström.
Mark Pearce, professor i astropartikelfysik, har arbetat just med denna Pamela-satellit och är glad att resultaten därifrån får stöd av de nya mätningarna. Men också han tycker att det riktigt intressanta fortfarande väntar.
– Det finns många instrument som mäter mörk materia just nu, så det är en spännande tid inom astropartikelfysiken!
AMS har uppmätt många positroner, elektronens plusladdade antipartikel, just vid högre energier. Det passar bra med teorierna för mörk materia. Men vid ännu högre energier ska positronerna enligt teorin bli färre - och sådana data har ännu inte offentliggjorts. Om de också passar in i mönstret, stärks mörk materia-teorin.
Stöd får den i varje fall från de nya resultat som kommit i vår från Planck-satelliten, som kommit med en ny karta över det helt unga universum.
– Det mest fascinerande är att våra teoretiska modeller stämmer fantastiskt bra med de ojämnheter som den nya kartan visar. Så vi är mer och mer säkra på det vi sagt i ganska många år: att universum består av mörk materia och mörk energi, förutom den vanliga materien, konstaterar Lars Bergström.
Vetenskapsradion
camilla.widebeck@sr.se
