Del 5 - Ljudkonst

Ljudkonst handlar om ljud som kommunikation. Ljud som yttre händelse men också inre, biologiska fenomen. Ljud som resurs och problem, design och naturfenomen. Uppenbarligen lyssnar vi på olika sätt till olika saker, och mycket tyder på att inte bara individer utan hela samhällen och kulturer lyssnar på olika sätt. Varför koncentrerar vi oss på vissa ljud medan vi knappt lägger märke till andra? Hur viktiga är ljuden för helhetsupplevelsen av en plats, en kultur, en tidsålder? Hur påverkas vi psykiskt, socialt av alla nya ljud? Ljudkonstnären ställer ut ljudet som om det vore bild. Här finns de som spelar in rösterna av spöken. Grupper som ägnar sig åt knastertechno. En annan ställer ut ljudet av sina egna nervceller. Christina Kubisch låter besökaren vandra i en trädgård där minsta vridning på huvudet får den magnetiska trädgården att skifta ljud; grodor, porlande vatten, fåglar, hungriga vargar och lejon.  Finns ljuden på riktigt eller finns de bara i mitt huvud? Ljudkonstnären David Toop har vi flera tillfällen drivit resonemanget att levande musik eventuellt är på utdöende och att det centrala faktiskt är ljuden i vår egen kropp: ”Musiken förflyttar oss alltid till ett rum som inte är här, ett fiktivt rum”. Ibland kanske det räcker med att inte lyssna till något särskilt. ”Kanske var den klagande tonen jag hörde i hotellrummet av min egen nostalgi” (D Toop). Det betyder sympatiskt nog att vi alla är ljudkonstnärer.

Ett orgelstycke som spelas 637 år, med repris på det, är otvivelaktigt en slutpunkt, men också en början. Ett så pass långt musikstycke som Cages ASLAP ställer sig över alla beslut av både konstnärlig och politisk art och lever vidare i ett autonomt nu! och nu! Vad gör den här sortens musik med oss lyssnare? Bara vetskapen om att generation efter generation sitter i det gamla svinstallet i Halberstadt och lyssnar till en ton lite då och då tillsammans med omgivande ljud, gör mig alldeles tårögd. Det är fan det finaste konstverk som gjorts. Det kräver varken några fromma gärningar, religiösa ritualer eller ens intellektuella ansträngningar. Dess styrka är tomheten. Samma tomhet som idag upplevs som oerhört plågsam.  Slår tankesättet rot utgör det visst ett hot mot hela musikindustrin.

Språkvetaren och författaren Fredrik Lindström har hittat jordens smartaste ljud. Det är ”sch” eller ”schhh”, ett ljud som används globalt för att tysta små barn. Lindströms teori är att just detta läte härmar susandet som det ofödda barnet hör inuti livmodern, och därför för oss tillbaka till ett urtillstånd av lugn och harmoni.

Ljudövning 5. Här är några ljudgåtor. 1. Varför hörs ljud tydligare på natten? 2. Varför porlar kallvatten med ett ljusare ljud än varmvatten när man häller det från en kanna? 3. Varför ger saltet ifrån sig ett ljud när man slänger det på elden? 4. Varför hör man sämre när man gäspar? 5. Varför är det lättare att höra ljud utifrån när man är inuti ett hus än ljud inifrån huset när man är ute. 6. Varför färdas ljudet inte i motsvarande grad längre när många gör ett ljud jämfört med om bara en gör det?

Länkar:

Åsa Stjerna: http://www.asastjerna.se/

Leif Elggren: http://www.leifelggren.org/

Sten Sandell: http://www.stensandell.com/

Ann Rosén: http://www.annrosen.se/