Miljöfrågor som kräver stora och osäkra beslut
Hur ska man då besluta? Vilka argument ska väga tyngst? Och hur ska man hantera den osäkerhet som ofta ligger också i vetenskapens svar på hur miljöproblem ska tacklas?
– Ofta är det så att ett miljöproblem definieras naturvetenskapligt, och sedan kommer samhälls- och beteendevetenskap in för att man ska lösa problemen. Jag tror att man måste vända på det så att vi ser på problemen tillsammans för att kunna lösa dem på bästa sätt, säger Rolf Lidskog, professor i sociologi vid Örebro universitet.
Han förespråkar ett mångvetenskapligt sätt att tackla de stora miljöfrågorna, och har studerat vetenskapens roll i beslutsprocesser kring flera globala, nationella och lokala miljöfrågor.
– Det som skedde på Gotland förra veckan handlade inte bara om vad naturvetenskapen säger om riskerna att en dricksvattentäkt blir skadad. Vad vi ser i den här konflikten är ett helt samhälle, och inte bara ett stycke natur. Det handlar inte bara om kunskap, utan också om olika värderingar och synsätt. Därför blir konflikten så komplex och vi hittar forskare, politiker och jurister på båda sidor i konflikten, säger Rolf Lidskog.
Ylva Carlqvist Warnborg
Vetenskapsradion
vet@sr.se
