Om män, ensamhet och sång.

– I Brooklyn, säger Anselm, mättes tiden på ett annat sätt. Den bestod av evigheter som gick mellan föräldrarnas brev.

– Vi pratade inte mer om det, min man och jag. Vi utbytte inga tankar kring hur vi själva kände inför att skriva testamente.

– I en världsomspännande kris, som den här epidemin som vi varken kunde förutse eller kan se slutet på, behöver jag verkligen känna omsorgens handlingar i politiken för att orka se framåt.

- Bara för att jag kommer vara vaccinerad kan jag kanske inte räkna med att andra vill ha kroppskontakt.

– Man säger att en ek växer i 200 år, är fullvuxen i 200 år och dör i 200 år.

Om mammografi, ordens kraft och milda förkylningssymtom.

– Han har skjutit upp moppehjälmens visir. Han har tonårsfinnig hy och han tittar på mig med ett förunderligt självförtroende.

– Kanske är jag en ovanligt känslig människa? Poetöverkänslig?

– Tänk att få tveka tillsammans. Att slippa vara tvärsäker och få utforska nya tankegångar lite trevade och försiktigt.