Dyra resor och lyxhotell för Kriminalvårdens personal vid utvisningar från Sverige

29 min
Lyxhotell på semesterorter, flygresor i businessklass och alkohol på arbetstid. Kaliber granskar en svensk myndighet, en myndighet som gjort lite som den vill.

- Så nu  har jag precis tagit ett dopp i poolen på hotellet och här finns det solstolar och andra bekvämligheter.

Den här historien börjar på ett lyxhotell i Dubai. Det var hit vi kom när vi började kontrollera vad statligt anställda tjänstemän gör efter att de lämnat av utvisade personer  i till exempel Afghanistan eller Pakistan.

- Trycker man på en knapp här så kommer det folk och passar upp på en, ger en drinkar eller vad man nu vill ha för något.

 Det är här - på ett femstjärnigt hotell i Dubai - som de statligt anställda tjänstemännen vilar ut efter att de lämnat av utvisade personer. Och det är inte bara en natt, utan två eller tre.

Och det är svenska skattebetalare som får stå för kostnaden.

Idag ska Kaliber visa hur det här har fått pågå - år efter år. En statlig myndighet ska hantera skattemedel ansvarsfullt. Den här myndigheten har gjort lite som den vill.

Du lyssnar på Kaliber och en granskning i två delar om svenska utvisningar.

Vi har hört om dem på nyheterna, många gånger. De chartrade planen, lastade med människor som ska utvisas till länder som Irak eller Afghanistan.

Det handlar om den svåraste formen av utvisningar. Människor som inte vill, men som ändå måste lämna Sverige. Som vägrar att åka, och som därför tvingas iväg med hjälp av bevakningspersonal.

Sådana här svåra utvisningar sköts oftast av Kriminalvården. Det är Kriminalvården som planerar resorna och det är oftast deras personal som sitter med på flygplanen.

När vi på Kaliber under åren har undersökt enstaka utvisningsärenden har vi sett att de som utför den här uppgiften, alltså Kriminalvårdens personal, har stannat kvar utomlands och bott på hotell efter att  de utvisat personer.

Vi ville ta reda på om detta bara var enstaka fall, eller om det fanns ett mönster. Det vi skulle få veta, var mycket mer än så.

Jag har tagit flyget till Arvidsjaur för att ta reda på mer om hur det går till när en utvisningsresa planeras.

Den speciella enhet inom Kriminalvården som planerar och utför utvisningsresor, heter Kriminalvårdens Transporttjänst och här i Arvidsjaur finns det planeringskontor som planerar resorna. Härifrån, beställs allt från de chartrade flygplanen, till hotell och flygbiljetter hem för personalen.

Jag får träffa Hans Lagerlöf som är platschef för Transporttjänstens planering.

Hans Lagerlöf berättar om hur de får in beställningar från olika myndigheter på resor. Om en person som får avslag på sin asylansökan till exempel, vägrar lämna Sverige frivilligt, lämnar Migrationsverket över ansvaret till Polisen. Polisen tar i sin tur hjälp av Kriminalvårdens Transporttjänst för att genomföra utvisningen. Utvisningen kan ske med reguljära flyg eller med inhyrda, chartrade flygplan.

– Så vi planerar allts resan och vi utför den också med främst egen personal.

Bara under förra året planerade Kriminalvårdens Transporttjänst drygt 3400 utvisningsresor. Det handlar till viss del om utvisningar av personer som begått brott, men den allra största delen handlar om människor som fått avslag på sina asylansökningar.

Kriminalvårdens Transporttjänst får statliga pengar, öronmärkta för just sådana utvisningar. Och de resorna kostar allt mer. Förra året mer än 240 miljoner kronor. Drygt 20 miljoner mer än man först fått i anslag.

Men samtidigt som resorna kostade mer så utvisade Transporttjänsten färre personer än året innan. Enligt Kriminalvården beror de ökade kostnaderna främst på vad de beskriver som fler svåra ärenden som kräver chartrade flygplan och mer bevakningspersonal. Bara inhyrda plan kostade förra året ungefär 51 miljoner kronor.

- Vad kan det finnas för svårigheter med att planera de här resorna?

– Det ser ju väldigt olika ut beroende på vad det är för resa. Ibland står vi inför ärenden som är jätte besvärliga att planera men också genomföra, men de allra flesta resorna tycker jag är inte speciellt komplicerade att planera.

Vi kommer att återkomma till planeringen i Arvidsjaur. Först åker vi till Norrköping. Här ligger Kriminalvårdens huvudkontor.

Vi är här eftersom vi har bett om att få ta del av handlingar som beskriver hur utvisningsresorna går till. Och vad det är som kostar pengar.

– Det här rummet kommer bli ert rum. Ni kommer få nyttja det här rummet.

Det här materialet är känsligt. Enligt Kriminalvården så innehåller det uppgifter som är belagda med sekretess. Därför får vi bara ta del av det med ett förbehåll. Vi kan berätta om resorna, men inte så detaljerat att det går att lista ut vilka personer det var som utvisades.

– Om du för in  i datorn där så kan jag…plocka ut.

Vi plockar ut reseräkningar och kvitton ur bruna pappkartonger.  

Det är ett stort material och vi väljer att titta på kostnader för de resor som enligt Kriminalvården är de dyraste, de som helt eller delvis genomförts med inhyrda- så kallade chartrade flygplan. Resorna har gjorts mellan januari 2011 och april 2014, alltså närmare tre och ett halvt år.

Och när vi går igenom resplaner, kvitton och reseräkningar ser vi snart ett mönster.

Efter att utvisningarna genomförts så åker personalen sällan direkt hem. Istället kan vi se att de stannar till vägen hem och tar in på hotell, på turistorter som Aten, Larnaca, Paris, Wien, Istanbul och Dubai. Inte bara en natt, utan även två eller tre.

Jag står i lobbyn på det femstjärniga hotellet i Dubai. Här har Transporttjänstens personalen bott två eller tre nätter efter utvisningar till länder som Afghanistan eller Pakistan.

Jag har stämt träff med en av hotellets chefer, som visar mig runt i byggnaden. Marmorgolvet i hotellets lobby är spegelblankt. Det poleras varje dag.

– To make sure our lobby is comfortable. For guests to walk on.

Vi går ut och sätter oss på terrassen. Här har man en unik utsikt över staden och de berömda skyskraporna får jag höra. Och det gör det här hotellet särskilt prestigefullt. Det är ett av stadens mest kända femstjärniga hotell säger chefen.

– This is the hub of the Dubai. This is a keyplace.

Nästan alla resor vi tittar på innehåller en hotellnatt för personalen på vägen hem, även de resor som görs till europeiska länder som Malta eller Italien. Men vi väljer att titta extra på de resor där personalen stannat utomlands längre än så.

Vi hittar bara i vårt material ett 80-tal resor där personalen stannat kvar utomlands två eller till och med tre nätter efter att de lämnat av den utvisade. Ibland stannar de kvar på orten där personen avlämnats, men i de flesta fall åker personalen till ett annat land.

Vi kan ta några exempel:

* 18 personer tillbringar två nätter på hotell i Kairo efter utvisning till Burundi. Hotellnota: 28 354 kronor.

* Tre hotellnätter i Dubai efter utvisning till Kabul. Tre personer, 13 235 kronor.

Vi ser också flera exempel på resor där personalen efter utvisningen, åker tillbaka till Europa:

* Två nätter spenderas på hotell i Larnaca på Cypern efter utvisningsresa till Kabul. Hotellet beskrivs av en svensk resebyrå som Högklassigt boende direkt vid stranden. Hotellnotan: 28 personer två nätter,  46 822 kronor.

* Två nätter i Madrid efter utvisningsresa till Nigeria. Hotellnota: 13 personer,  31 041 kronor.

* Tre hotellnätter för fyra personer i Amsterdam efter utvisningsresa till Kazakstan. Kostnad: 19 954 kronor.

Och både i Europa och på andra håll i världen  handlar det inte sällan om fina hotell som det femstjärniga hotellet i Dubai som dyker upp flera gånger.

Hotellet i Dubai har spa, flera pooler och tillgång till golfbana. Det är femstjärniga hotell i Kirgisiztan, Istanbul och Aten. Lyxhotell vid stranden i Gambia, och centralt belägna hotell i Wien och Paris.

Och i Dubai bor man alltså på ett femstjärnigt hotell omgivet av exklusiva butiker.

Jag lämnar golfbanan och åker till mitt hotell som ligger precis intill flygplatsen i Dubai. Det kostar hälften så mycket som det hotell som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar använda sig av.

Och hotellen i resorna vi tittat på, är nästan aldrig några flygplatshotell och kräver mer eller mindre långa taxiresor. I Paris har man valt hotell i närheten av Eiffeltornet och i Jordanien har man åkt sex mil med taxi, för att ta in på en resort vid döda havet.

Vi kan alltså se att Transporttjänstens personal bor två eller tre nätter på hotell utomlands, fina hotell, som många kanske mest förknippar med semester. Men det här är tjänstemän, anställda på en statlig myndighet som är på resa i tjänsten.

Men det är inte bara hotellnätterna och taxi som kostar pengar.

Det handlar också om flygbiljetter.

I de resor vi tittat extra på, alltså där personalen stannat utomlands två eller tre nätter,  åker personalen nästan alltid reguljärt flyg hem efter utvisningen. Och det kan bli dyra flygresor, för vi kan se att det ofta är Businessklass som gäller:

* Efter tre nätter i Dubai flyger personalen businessklass hem för 18 970 kronor per person Totalt 75 880 kronor för fyra personer.

* Efter två nätter i Gambia, flyger Kriminalvårdens personal  hem med Businessklassbiljetter. Kostnad 15 437 kronor per Person. Totalt: 46 311 kronor för tre personer.

* Businessklassflyg hem från Dubai för tre personer efter två nätter på hotell. Kostnad: 27 656 kronor per person. Totalt 82 968 konor enkel resa.

Det handlar alltså om flera nätter på hotell på turistorter utomlands och dyra flygbiljetter hem samtidigt som det handlar om en svensk myndighet.

Så vad är det som gäller egentligen?

Precis som alla andra myndigheter lyder Kriminalvården under myndighetsförordingen, de ska som det heter, hushålla väl med statens medel. Och precis som andra myndigheter har de en resepolicy. I den står det: att man inom Kriminalvården ska sträva efter ett kostnadseffektivt resande.

Det handlar i flera fall om långa resor för personalen och de har lagstadgad rätt till vila mellan arbetspass. Men vi undrar varför personalen stannar utomlands två eller tre nätter i stället för att åka hem och vila och varför Kriminalvårdens Transporttjänst väljer dyra businessklassbiljetter hem.

För att ta reda på mer läser vi de avtal som  gäller för Transporttjänstens personal, men där hittar vi ingen förklaring till personalens övernattningar.

Vi ställer frågor till Kriminalvårdens Transporttjänst om hur det kommer sig att deras personal stannar kvar två eller tre nätter på hotell utomlands, ibland bara några få timmars flygresa från Sverige.

Det vi får veta är att en stor del av tiden är betald arbetstid och att personalen får utlandstraktamente. Vi får också veta att det handlar om att personalen ska få vila efter sina arbetspass som ibland kan vara extremt långa.

Men hur det kommer sig att allden här vilan tas ut i utlandet i stället för när personalen kommit hem, det är det ingen som kan ge oss svar på. Ingen kan säga hur, när eller vilka som beslutat att man ska arbeta på det sättet.

Det här har nyligen uppmärksammats inom myndigheten. Vi träffar Fredrik Westerberg Thorell, som är tillförordnad chef på internrevisionen.

– Revisionen gjordes eftersom vi fick tips om att det var saker som behövdes ses över inom utrikesverksamheten.

I våras riktade Kriminalvårdens internrevision skarp kritik mot Transporttjänstens utrikesverksamhet, som de menar ”lever efter en egen regelstruktur med svag dokumenterad grund som inte stämmer överens med Kriminalvårdens resepolicy eller med statens regelverk.”

 – Det finns interna skrifter och sammanställningar av typen arbetspapper, men de dokumenten går inte att spåra till vem som gjort eller om någon beslutat att vi faktiskt ska göra så här, men det är den typen av dokumentation som man stödjer sig på när man gör de här avstegen.

Fredrik Westerberg Thorell menar att de ibland två och tre nätter långa utlandsvistelserna,  är en praxis som levt kvar sedan Transporttjänsten var en egen myndighet fram till man blev en del av Kriminalvården 2006.

– Man har en egen praxis man gått efter och har du haft en praxis som du haft ett visst antal år så ser man den som ett avtal.

Kriminalvårdens Transporttjänst följer alltså inte den resepolicy som kriminalvården har utan har i stället under flera år haft sitt eget sätt att sköta utlandsresorna, något som enligt Internrevisonen leder till ökade kostnader. Och just nu ser Kriminalvården över hur Transporttjänsten planerar sina resor efter internrevisionens kritik.

Personalens flygbiljetter i samband med utvisningar av personer som fått avslag på asylansökningar, kostade förra året ungefär 43 miljoner kronor.

Och vi får svar på varför vi sett flera flygresor hem i businessklass i vårt material. För till skillnad från Kriminalvårdens resepolicy,  så kan Transporttjänstens personal alltid åka hem i businessklass på resor som tar mer än tre timmar.

Vi återvänder till planeringsenheten i Arvidsjaur. Det är här vilan i utlandet beräknas och både hotell och flygbiljetter bokas. Jag frågar chefen Hans Lagerlöf om hur han ser på den ibland två eller tre nätter långa vilotiden utomlands.

– Ibland kan jag tycka att det, jag har respekt för att man tycker att det är mindre rimligt, att det till och med ibland är lite stötande. Men en gång till nu får vi titta på hur vi ska reglera det här och där göra bedömningen om vad som är rimligt och inte rimligt.

Jag frågar också hur det kommer sig att personalen i de resor vi tittat på, inte bor på flygplatshotell i större utsträckning.

– Just när det gäller flygplatshotell så är det lite svårt att  motivera att vi inte skulle välja dem av säkerhetsskäl för de ligger synnerligen tryggt på sin plats så. Så där tycker jag absolut vi måste se över vad det är för typ av hotell vi övernattar på.

- Men varför har ni inte bara ändrat det då?

– Jo det kan man tycka, men nu är det så att det här är också en sådan överenskommelse, en praxis som har utvecklats över tid och vi har ju inte ansträngt oss att ta tag i det där.

- Varför har ni inte ansträngt er då? Som du säger. Det är ju ändå inte minst en hel del taxiresor som görs varje år på grund av att man väljer att bo längre bort.

– Det är väl lätt att vara efterklok alltså, det borde vi ju naturligtvis ha kunnat gjort tidigare.

I vårt material ser vi flera resor hem från Dubai som skett i Businessklass. Vid ett tillfälle kan vi se att en sjuksköterska som hyrts in för att delta vid resan åkt i ekonomiklass från Dubai. Medan Transporttjänstens personal fått betala drygt 19 000 kronor per person för sina businessklassbiljetter, kostar sjuksköterskans resa drygt 8000 kronor.

– Det finns självklart situationer vid vissa resor där vi behöver och ska åka business, men omfattning och annat tycker jag att vi ska titta lite närmre på.

Vi har alltså kunnat se hur Kriminalvårdens Transporttjänst, vars enda uppgift är att transportera personer, inte haft några tydliga, avtalade regler för hur deras utrikesresor ska planeras.

Vi åker till Kriminalvårdens huvudkontor i Norrköping igen, och får träffa Claes Nöjd, som är ställföreträdande chef  för Kriminalvårdens Transporttjänst. Han säger att vilan utomlands har varit ett sätt för Transporttjänsten att ge personalen möjlighet att vila efter resor som ibland kan vara över ett dygn långa.

– Det finns ju vilotidsregler och så som gäller inom Kriminalvården, så att säga men man har inte kunnat använda de inom Transporttjänsten därför finns en stark anledning till att se över det här och få det dokumenterat.

- Varför har inte det skett tidigare då?

– Det kan inte jag svara på varför det inte har skett tidigare. Självklart har det varit önskemål om att det här ska ses över sen flera år tillbaks och avtalet ska revideras i sin helhet när det gäller transporttjänsten så att det finns ett centralt tecknat avtal för hur man ska hantera det här. Men jag kan inte svara för tider tillbaks riktigt.

- Men önskemål sen flera år. Varför har det inte skett någonting då?

– Därför att det är en svår och komplex fråga. Det är en jättesvårt och komplex fråga med hur man ska beräkna vilotider. För vår utrikespersonal. Vi rör oss i andra länder. Vi sitter på hotell och flygplan under stora delar av dygnet. Så det är svårt.

Internrevisionen är kritisk och planeringschefen i Arvidsjaur förstår att resorna kan uppfattas som stötande. Men Claes Nöjd vill inte svara på frågan om resorna är rimliga eller inte.

– Det är ju det vi ser över nu. Vad är rimligt och hur ska det här göras. Utifrån att vi ska bedriva en effektiv verksamhet, vi ska ha en god arbetsmiljö och en hög säkerhet. Det är det vi ser över nu och det är det jag välkomnar. Det är svåra frågor att svara på. Jag vill inte förekomma vad man kommer fram till från personalavdelningens sida i de här frågorna.

Han vill inte heller svara på frågan om han tycker det är rimligt att personal på en statlig myndighet flyger hem i businessklass från Dubai för 27 000 kronor per person.

– Vad som är rimligt är att man ser över det här så att man får ett ordentligt regelverk som ska gälla för det här. Jag vill inte enskilt sitta och tycka någonting som egentligen inte har jobbat så länge inom chef och inte har bakgrunden inom de här bitarna.

- Du är ju chef nu…alltså vad tycker du?

– Jag tycker att det här ska man se över. Och det borde ju kanske ha gjorts för länge sen, men det finns starka skäl att se över det här, ja.

En part som varit pådrivande i att se till att transporttjänstens personalen får åka businessklass är fackförbundet SEKO, som representerar majoriteten av de som jobbar med transporter inom Kriminalvården.  Thomas Laséen som är sektionsordförande, ser det som en arbetsmiljöfråga och vill inte diskutera enskilda kostnader för biljetter.

– Om man rycker ut en sak ur sitt sammanhang och enskilt belyser den då är min erfarenhet i alla fall att det är inte ovanligt att diskussionen blir lite snedvriden och oseriös. Så därför är det viktigt för mig att bara diskutera helheten och inte lösryckta delar. Men sett till helheten så har jag svårt att se att det inte skulle kunna vara motiverat med den här typen av beslut så att säga.

- Men om man ser en enkel resa från Dubai kan ju kosta 27 000 kronor per person, det är ju väldigt mycket pengar...

– Ja det är jätte mycket pengar, men å andra sidan kan det vara så att det kostar ännu mer pengar i fall man skulle välja att köpa en annan typ av biljett. Och det är därför jag säger att det är viktigt att se till helheten.

Också vad gäller hotellvalen säger Laséen att det är viktigt att se till helheten.

– Höja blicken lite grann och titta på, vad är vinsterna och vad kan man vinna genom att agera på ett sådan här sätt och hittills har vinsterna varit positiva och är det så att utredningen visar att det inte är motiverat då tar vi och ändrar det.

- Vad har det varit för positiva vinster?

– Ja vi har en väldigt liten omsättning av personal på utrikesverksamheten till exempel som innebär att vi kan verkställa klienter på ett väldigt humant och bra sätt. Vilket jag kan se som ett delresultat av att vi har bra villkor och att vi tar hand om vår personal på ett positivt sätt.

- Så eftersom personalen får ta in på hotell som ligger en bra bit ifrån flygplatsen så tar man hand om klienterna på ett bättre sätt? Jag får inte riktigt ihop det.

– Nej. Jag förstår att du inte förstår det, men när man väver ihop helheten så finns det argument som gör att man väljer att göra på det här sättet.

- Vad är det för argument?

– Ja återigen, vi behöver sätta oss ner och det är många delar vi behöver titta på för att kunna ge ett helgjutet svar i den frågan och att sammanfatta det in en intervju på det här sättet, det blir lite knepigt.

Vi är tillbaka i Dubai igen.

– Ok nu sitter jag här i en ganska högljudd som ligger på bottenvåningen av det här hotellet som Kriminalvårdens Transporttjänst brukar ta in på.

Det här är en bar vi känner igen.

För när vi ville ta reda på vad personal som deltar vid Transporttjänstens utvisningsresor gör under sin utlandsvila, så började vi söka på sociala medier. Och där dyker baren i Dubai upp.

På Facebook delar några med sig av upplevelser från jobbresor. Det är öppna Facebooksidor som vem som helst kan läsa.

Vi ser bilder på svalkande drycker och lyxiga flygplatslounger avsedda för businessklassresenärer. Och i kommentarsfälten läser vi saker som:

”Ja då bär det snart av till Kabul, äntligen lite sol o värme!!!!!”

”Jag citerar en gammal kollegas svar på påståendet att vi har det bra. Bra och bra, jag vet inte om det är så jävla bra att kasa runt på fina marmorgolv och tjocka mattor och äta en jävla massa hummer och champagne och sådan skit.”

Vi läser om karaokesång och fest på Cypern med kommentarer som:

"Tack till alla er som gjorde tiden i Cypern så jävla bra"

"Tack själv. Så kul var det längesen jag hade. Du är dessutom en utmärkt förfestfixare."

Och vi ser bilder på vin, öl och bubbel, som följs av kommentarer som:

”En helt vanlig dag på jobbet”

”Ett glas rött från Malaga”

”Gott!!!”

Bilder och kommentarer om alkohol och fest är något vi reagerar på. För även om tiden i  utlandet är  till för att personalen ska vila, så är också en stor del av tiden betald arbetstid. Personalen är i beredskap och ska kunna sättas i tjänst när som helst, berättar ställföreträdande chef Claes Nöjd.

– Även om du pratar om nu att det är en vilotid men det här är utifrån en förpassningsresa så är det ju bestämmelser kring vad som är arbetstid eller inte. Sedan är ju det här tjänstemän som rör sig i andra länder. Så alkohol är självklart ingenting som man kan använda sig av på det sättet och framförallt inte under arbetstid.

Vi ringer upp några av de som lagt ut kommentarer och bilder på Facebook.

En person som har flera bilder på sin sida, säger att någon måste ha manipulerat bilder på hans Facebook utan att han märkt något. Han har ingen förklaring till hur han själv och närstående kunnat kommenterat bilderna utan att märka att de varit manipulerade och inte heller hur det kommer sig att bilder är upplagda från orter där han själv varit enligt underlag vi sett.

De andra säger att de inte minns de bilder och kommentarer vi frågar om. Eller att det är ok eftersom de varit lediga.

Men när vi visar det vi sett på Facebook för ställföreträdande chefen Claes Nöjd, har han en annan inställning.

– Ja att det låter ju självklart inte bra, det är ingenting som får förekomma. Det gäller ju det jag var inne på förut, man dricker inte alkohol under sin arbetstid.

Det här det blir ju liksom en bild av eran verksamhet. Som är helt offentlig. Vad tänker du om det?

– Ja, det är ju inte den bilden som jag har fått till mig, och det är ju ingenting som jag har fått kännedom om. Det är ingen information som jag fått in, ingen fakta. För då hade vi självklart agerat i den frågan. Det här är sociala medier vi pratar om och de måste ju värderas utifrån också information på sociala medier.

- Men hur reagerar du på det, att man beskriver sitt jobb inom Kriminalvårdens transporttjänst på det sättet?

– Självklart är det ju inte positivt att man beskriver vår verksamhet på det sättet. Absolut inte.

Vi utbildar våran personal väldigt tydligt i vad som gäller i att vistas i andra länder, i relation till att använda alkohol och hur man hanterar klienter och så vidare. Så det jobbar arbetsgivaren med regelbundet ut mot vår personal. Får vi signaler om att vi ser felaktigheter så agerar vi direkt. Men vi söker inte information via sociala medier, nej.

Kaliber har idag kunnat visa hur statliga tjänstemän bor på lyxhotell och flyger businessklass när det är på tjänsteresor och att detta har fått pågå år efter år med chefernas godkännande och facket som pådrivande.

Reportrar: Markus Alfredsson och Sofia Boo

Producent: Annika H Eriksson

Kontakt: kaliber@sverigesradio.se

Musik som spelats i avsnittet

  • 12.00
    Nikonn, Maroula Koutsouri - Lullaby
    Album: Lullaby
    Kompositör: Nikos Bitzenis
    Bolag: Undo Records