Jorden vi ärvde

30 min
Mat på bordet en het potatis i framtiden - Kluvet land i P1 om den bördiga marken som förvandlas till bostäder och parkeringsplatser.

En av landbygdens framtida utmaningar är maten och var den ska odlas. Det menar forskaren Anders Larsson på Sveriges Lantbruksuniversitet.
– Att ta från jordbruksmarken kan vara förödande i ett tioårsperspektiv, nu när vi går mot bristande olja i världen och det gör vi ju nu i rasande takt.

Det finns ett hot i idyllen Svedala, tätorten på andra sidan fälten växer och det går ut över bördig jordburksmark. Elna Karlsson, bonde på gården Nygård i Svedala, beskriver hur byggnationerna kommer närmare. 
– Usch så hemskt, vi ska ju äta i framtiden och vi kan inte förlita oss på andra länder och att vi ska kunna importera därifrån.

Tusentals hektar åkermark har blivit till parkeringsplatser, vägar, bostadsområden, köpcentra. Men varje hektar av dagens åkermark behövs för matproduktion i framtiden, menar Anders Larsson, forskare vid Sveriges Landsbruksuniversitet i Alnarp. Brist på vatten, fler människor på jorden, och minskad oljeproduktion som gör det storskaliga jordbruket med konstgödsel och stor energi användning mindre effektivt, det mesta pekar åt samma håll, säger Anders Larsson.

--Det blir dyrare med långväga transporter och det blir brist på viss livsmedel globalt, och vi kommer att behöva försörja oss själva och inte förlita oss på import som vi gör nu. Importen och slöseriet ökar.

Men landsbygdens betydelse stannar inte vid att producera mat.  När krisen kommer kan till och med flyttströmmarna vända och folk lämnar staden för att söka lyckan på landet, det visar exemplet Grekland. Många Atenare och andra storstadsbor i Grekland ser inget val. De vill lämna staden och flytta till landet. Det berättar Christos Papahristodoulo, nationalekonom vid Mälardalens högskola.

Så mycket som 2/3 av Athens invånare kan tänka sig flytta till landsbygden. Det visar en regeringsrapport, och den främsta orsaken är arbetslöshet och att staten inte har råd att försörja de arbetslösa.
– Folk kan ta hand om varandra på ett annat sätt, den grekiska staten har inte råd eller vill ta hand om sina medborgare, så Grekland litar mer på sina släktingar, sina bekanta och kompisar än på staten och det fungerar mycket bättre på landet än i Aten.

Det handlar om brist på resurser i världen, säger forskaren Anders Larsson, det går inte att få tillbaka den gamla 70 tals tillväxten. Exemplet Grekland visar på vad som kan hända när krisen kommer.
– Det kommer att hända i fler länder.

Ett program av reportrarna Sven Börjesson och Anna Burén, producent Agneta Kellgren