Musik under operation och som medicin

Björn Vickhoff doktorerade i musikvetenskap i ämnet Musikperception och känslor och har senare forskat i neurovetenskap och fysiologi samt i kliniska studier på Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Björn Vickhoff var tidigare trubadur och skrev text och musik själv och spelade in flera plattor, bland annat med gruppen Gaia.

Den brasilianske sångaren och kompositören Gonzaguinha berörde Björn Vickhoff så starkt att han bestämde sig för utforska sambanden mellan musik och kropp. Björn Vickhoff samarbetar med Rickard Åström, pianist, kompositör och arrangör. De kallar sin forskargrupp för Kroppens partitur och undersöker hur vi biologiskt reagerar på musik. Tillsammans komponerar de musik som de använder på försökspersoner.

– Kroppen har ett eget partitur, där varje händelse i musiken har sin motsvarighet i kroppsliga händelseförlopp, säger Björn Vickhoff. De undersöker också varför bra musik framkallar gåshud, piloerektion. Björn Vickhoff tror att musik kan bli ett komplement till framtidens medicin. Just nu undersöker han, tillsammans med Elmir Omerovic, docent och överläkare vid Sahlgrenska, om musik kan lindra symptomen vid Broken Heart Syndrom.

Ulrica Nilsson har under många år jobbat som anestesisköterska. Hon är professor i hälso- och vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad vid Institutionen för hälsovetenskap och medicin, Örebro Universitet. Ulrica Nilsson är pionjär i Sverige inom forskning kring musik och kropp, smärtlindring, avslappning och läkning med hjälp av musik. Hon har, tillsammans med ett skivbolag för klassisk musik, satt samman musik för smärtlindring som ges ut som CD-skivor.

– Musiken kan bli en frizon mot smärtan. Lyssna minst en halvtimme vid akuta symptom och lindringen håller i sig i ungefär två timmar. Det motsvarar en halv 500 milligrams Alvedon. Lyssna på musik i 45 minuter för att slappna av och somna på kvällen.

För tidigt födda spädbarn blir lugnare av väl vald musik. Ulrica Nilsson använder Mozart i sin forskning.

– En nackdel är att många undersöker den inhemska befolkningen och generaliserar utifrån den. I Sverige är normen den vita svensken. Vi måste utvärdera och fråga patienterna vad de vill lyssna på för musik och inte tro att en viss typ av musik hjälper mot allting. Vi borde kunna bygga upp ett mångkulturellt bibliotek med musik för våra patienter, säger Ulrica Nilsson, vars förebild är sjuksköterskan Florence Nightingale som också använde musik för att lindra soldaternas smärta under Krimkriget i mitten av 1800-talet. ”Musiken ska vara luftig som vinden” skriver Nightingale. ”Harpa är bra men inga skarpa trumpetstötar!”

David Révész är neurokirurg vid Sahlgrenska Universitetssjukhus i Göteborg. Han syr ihop en varierad Spotifylista inför en komplicerad hjärnoperation på en ung kvinna, som har en vattenfylld cysta mellan stora och lilla hjärnan.

David Révész är också hobbymusiker i gruppen Swedish Delight, ett coverband som spelar funk, rhythm'n'blues och schlagers till bröllop och födelsedagar. Hans personliga favoritmusik på jobbet är inte vit europeisk klassisk musik utan amerikansk populärmusik av god kvalitet, som Prince, James Brown, Jimi Hendrix och Stevie Wonder.

Musiken är mycket viktig i det ansvarsfyllda och precisionsinriktade arbetet med att operera inne i en människas hjärna. Birgitta Tollan följer teamets arbete i operationssalen och intervjuar även operationsundersköterskan Elisabeth Lindström.

David Révészs spellista nr sju består av 47 låtar. Vi hinner lyssna på 28 av dem efter det att han tryckt igång sin iPhone, skrubbat av händerna och tillsammans med neurokirurgen Magnus Tisell arbetat med borr, frihand, ”ormstänger” och operationsmikroskop för att ta sig in till kvinnans cysta mellan stora och lilla hjärnan. Musiken bildar en trygg och klangrik resonansbotten till allt som händer. Vid det kritiska snittet i cystan sänker dock operationsundersköterskan Elisabeth Lindström ljudvolymen.

Teamet hälsar att patienten mår bra efter operationen!