Osäker framtid för våra fotografier och filmer
Många sparar idag sina bilder och filmer på CD- eller DVD-skivor, som kan vara av mycket varierande kvalitet.
Om kvaliteten generellt är bättre i de nya blue-ray-skivorna, som får plats med mer film på liten yta, är för tidigt att säga, menar Stig-Lennart Molneryd, teknisk expert AV på Kungliga biblioteket.
Vinylskivor och stenkakor är mer beständiga, liksom gammal svart-vit, silverbaserad film som håller uppemot 500 år. Men trots det sparas allt mer film och musik digitalt - eftersom det blir enklare att hantera och distribuera.
Allt fler privatpersoner har foton, filmer och texter sparade på datorns hårddisk, en extern hårddisk, mobiltelefonens simkort eller små USB- eller flashminnen. Men är det säkra sätt att förvara de privata minnena - om man vill att de ska finnas kvar i många år? Och är det i så fall värt besväret att föra över material från CD, DVD, vinylskivor, kassetter och pappersfoton till datorn?
– Ja, det är bra att lägga äggen i många korgar och göra kopior, säger Stig-Lennart Molneryd.
Åke Edlund, forskare på datorintensiva beräkningar och moln på Kungliga tekniska högskolan, ger rådet att hålla sig till standardprogram i datorn för hantering av bilder, filmer och ljudfiler. Och undvika att låsa in sig i vissa företags lösningar för exempelvis fotoredigering.
För den som vill använda "molnet" och minimera risken för objudna läsare och tittare finns olika möjligheter till kryptering. Och då gäller det att komma ihåg, eller spara, sin krypteringsnyckel.
Nya lagringsmedier dyker också upp efter hand - senast den så kallade MDisken, som fungerar som en brännbar DVD, men där datan i stället graveras in i ett stenliknande skikt som påstås hålla i tusen år.
I programmet medverkar Stig-Lennart Molneryd, teknisk expert på Kungliga bibliotekets avdelning Digitala samlingar, Åke Edlund, forskare på datorintensiva beräkningar och moln på Kungliga tekniska högskolan och Evelina Ander, intervjuperson i Tendens.
