Privat forskning bakom Kinas genetikframgångar

Shenzhen är en av Kinas första ekonomiska frizoner som startade 1980, och har nu växt från en fiskeby på 20 000 personer till en befolkning på 10 miljoner. För fem år sen lyckades de lokala politikerna locka till sig BGI, som är ett privat forskningsinstitut inriktat på att kartlägga generna i arvsamman hos alla olika typer av organismer. Sen man flyttade hit har BGI expanderat, och har 150 av se senaste modellerna av maskiner för att sekvensera gener och 4 000 anställda.
BGI, som egentligen står för Beijing Genomics Institute (eftersom man tidigare höll till i huvudstaden Beijing) gjorde att Kina kom med i pionjärprojektet med att kartlägga det mänskliga genomet. När president Clinton och premiärminsiter Blair framhävde kinesernas medverkan år 2000, drabbades de kinesiska ledarna av bryderi: Vilka var det som hade gjort så att Kina hamnade i rampljuset? De kinesiska ledarna fick efterforska eftersom forskarna inte tillhörde de vanliga forskningsstrukturerna. Politikerna fann det privata gensekvenseringsinstitutet BGI.
Annika Östman for till BGI i södra Kina i Shenzhen för att ta reda på mer om institutet, ett institut där man hela tiden försöker tillämpa kunskapen från gener. Hon möter professor emeritus i genetik, Lars Bolund, från Århus i Danmark, som var handledare till en av grundarna av BGI. Lars Bolund finns nu halvårsvis på plats i Shenzhen. Hon pratar även med en av de tre grundarna för BGI, Yang Huanming, professor i genetik, och de unga studenterna Li Junhua och Yu Xuan som värvades tidigt från universitetsvärlden. Li har redan hunnit publicera sig i Nature. Medverkar gör också Joe Gray, professor i genetetik med inriktning på cancer vid Oregon Health and Science University, och en av de partners som utnyttjar BGI:s kapacitet att kartlägga gener kopplade till olika cancerformer.
Vetenskapsradion
annika.ostman@sr.se