”Och till en ort där ingenting oss lyser” – möt författarna Álvaro Enrigue och Juan Gabriel Vásques

Vad vill man höra om på radio dagarna före jul? Inte mera om fula granar och årets redan uttjänta julklappar. Inte mera jul till jul. Författaren Stefan Lindberg kom med en alternativ önskelista.

Sydamerikas litterära fixstjärna heter César Aira. Han kallades länge för Sydamerikas mest välbevarade hemlighet, men numera är den 66-årige författaren internationellt spridd och översatt.

Vem var egentligen Alfred Nobel? Hur kunde sprängämnesindustrins grundare bli mänsklighetens välgörare? Varför bråkas det så ofta om litteraturpriset? Mattias Berg söker svaren i radioarkivets myller.

Rawaa Khiyachi från Syrien bearbetar flykten i sin konst och möter finska konstnären Hanna Kanto. Och pjäsen om när Haparanda var världens nålsöga 1915, påminner om dagens situation vid gränsen.

Det fria ordet var temat då Nässjö hade litteraturfestival och konstutställning i sitt kulturhus. Kristina Sandberg, Arkan Asaad, Ola Larsmo, Jenny Wrangborg, Bo Cavefors m fl framträdde.

Mats Eks svanar dansar igen. Nu på Kungliga Operan i Stockholm, 28 år efter världspremiären i Umeå.

Historien om flyktingpojken Gzim har gått rakt in i hjärtat hos de som mött honom i konstnären Knutte Westers verk. Det har blivit en dokumentärfilm och flera utställningar om Gzims väg genom livet.

Jag var tio när jag såg en utställning med Carl Fredrik Hills måleri. Det var något med landskapen. De blommande träden, ljuset. Som om jag fick syn på något i bilderna, förändrade min egen blick.

Fredrik Wadström berättar historien om den dramatik som funnits kring de sex litterära Nobelprisen, en dramatik förstärkt av det kalla kriget och av synen på kultur i Sovjetunionen.

I kulturreportaget Det kollektiva omedvetna är fortfarande inte kartlagt, tar oss Lars Hermansson med till kreativa kollektiv i samtiden och historien.

I våras stormade det runt Kalmars Konstmuseum. Beskedet om chefsbyte slog ner som en bomb. Sen följde en hetsig debatt om besökssiffror och om den smala samtidskonsten har en plats i mindre städer.

Att få en roll i Hollywood är inte lätt. Man kan ha fel näsa, vara för mager eller för gammal. I drömfabriken har rollbesättarna mycket bestämda idéer.

Skådespelaren och författaren Birgit Tengroth skulle fyllt 100 år i år. Kulturreportaget minns henne med ett program av Katarina Wikars från 1998.

De utslitna kropparna befolkar poesin, prekariatet hämnas i prosan och robotarna knuffar ut tjänstemännen från kontoren.

Respekt. Det är mottot för Trampolinhuset i Köpenhamn där konstnärer, asylsökande och volontärer skapar en värdig tillvaro för människor på flykt.

En konkursdrabbad stad söker sin framtid. Förfall och folkflykt ska vändas till förnyelse och tillväxt. Men för vem är den nya tidens Detroit? Åk med på en biltur och möt människorna som bor här.

Vad kan stackmolnen göra med dig, kallfronten, den lätta brisen över Dogger Bank? Om att måla minnet av en himmel, skriva ett oväder, försöka stoppa en orkan och gå vilse i en dimma av whisky.

Vad hände i Stockholms parker i mitten av 80-talet? Vilka hängde där? Vad tänkte de på? Och vad hade parkerna för roll i staden? Gunnar Bolin sätter punkt för ett 29 år gammalt projekt.

Vad kan stackmolnen göra med dig, kallfronten, den lätta brisen över Dogger Bank? Om att måla minnet av en himmel, skriva ett oväder, försöka stoppa en orkan och gå vilse i en dimma av whisky.

Hjärtat bultar för världen på konstbiennalen i Venedig. Samtidigt byter konstverk ägare för miljonbelopp i kulisserna. Går ekvationen ihop? Varför är det så viktigt för konsten att vara världssamvete?