Nobelpristagare gjorde plats för sumobrottning

20 min
Sumobrottning är en populär tv-sport i Japan. Numera är det tjocka killar som slåss på en tunn tv-skärm. Men så har det inte alltid varit. När Nobelpristagaren i fysik, Hiroshi Amano, var ung student var inte bara sumobrottarna tjocka, det var även tv-apparaterna. Det här innebar problem för japanerna eftersom de flesta bor i väldigt små bostäder, säger Hiroshi Amanao. Det här var ett problem som han ville lösa.

LED är en förkortning som står för ljusemitterande dioder, som är tillverkade av halvledarmaterial som är uppbyggda i ett antal skikt. Dels skikt som har ett överskott på negativt laddade elektroner, dels skikt som har ett underskott på elektroner där man kan säga att det finns positivt laddade hål.

När man lägger på en elektrisk spänning på halvledaren drivs de negativa elektronerna och de positiva hålen mot varandra. De förintas samtidigt som ljus uppstår. Elströmmen omvandlas direkt till ljuspartiklar, utan att det bildas värme. Detta till skilnad från traditionella lampor där det mesta av strömmen blir till värme, bara en mindre del blir ljus.

De gröna och röda lysdioderna har funnits runt femtio är, men det var betydligt svårare att skapa den blå lysdioden som är en förutsättning för att få fram vitt LED-ljus.

I en intervju i tidningen Japan News säger Hiroshi Amano att det lyckligaste som hänt i hans liv är mötet med Isamu Akasaki. Det var genom professor Isamu Akasaki som Amano blev introducerad till galliumnitriden, och det galliumnitrid som är något av kärnan i den här historien.

För det var en kapplöpning mellan ett antal forskargrupper och ledande teknikföretag som satsade på olika material för att bygga sina LED-lampor. Helt klart var att det behövdes blått ledljus för att kunna skapa vitt ljus, men frågan var hur det skulle gå till.

Galliumnitrid hade länge ansetts som lämpligt för att alstra det blå ljuset, problemet var att det verkade omöjligt att att tillverka galliumnitridkristaller av tillräckligt hög kvalitet. Det gjorde att de flesta satsade på zinkselenid,

Men Isamau Akasaki gick mot strömmen.Han vägrade att ge upp galliumnitriden. Och hans forskargrupp där den unge Amano ingick fortsatte med tusentals olika experiment

1985 förändrades allt. Idag finns de i våra ficklampor och cykelljus. De finns i våra mobiltelefoner, tv-apparater och datorer, de blå lysdioderna. Och det är för uppfinningen av den blå lysdioden som Kungliga vetenskapsakademien i år väljer att ge Hiroshi Amano nobelpriset i fysik tillsammans med Isamu Akasaki och Shuji Nakamura.

I programmet medverkar Hiroshi Amano vid Nagoya universitet.

Sändes första gången den 1/12.