Musik + matematik = sant!

20 min
I Sveriges Radios egen konsertlokal, Berwaldhallen i Stockholm, ordnas under spelåret 2014/2015 en serie konserter där vetenskap och musik får mötas. Två olika sätt att skildra världen som ofta har förvånansvärt mycket gemensamt.

Vetenskapsradions Ulrika Björkstén besökte premiären på konsertserien Interplay och fick höra både musik och föreläsning där matematik och musik ingick en skön förening.

– Många människor älskar Mozarts musik, men det är få som känner till att Mozart också älskade matematik, sade Oxfordmatematikern Marcus du Satoy under sitt besök på Berwaldhallen i Stockholm tidigare i höstas.

Som entusiastisk amatörmusiker har de matematiska grunderna i klassisk musik blivit ett av du Satoys stora intresseområden. Han var inbjuden till Berwaldhallen för att delta i premiärnumret av Interplayprojektet som kommer att löpa över hela spelsäsongen.

– Det finns fantastiska historier om hur Mozart som barn älskade att räkna och kunde klottra siffror i hela huset. Men det mest spännande är att hans musik är laddad med betydelsefullla tal och matematiska förhållanden. Mozarts fascination för matematiska samband genomsyrar också hans musik, fortsätter Marcus du Satoy.

Flera av Mozarts operor är fyllda med siffror och ouvertyren till Trollflöjten är ett tydligt exempel. Mozart delar in hela ouvertyren med hjälp av det gyllene snittet, ett välkänt mått på skönhet som ofta används inom klassisk arkitektur. Om man räknar antalet takter från ouvertyrens början fram till det viktiga trippelackordet en bit in i stycket, finner man att ouvertyrens delas av trippelackordet, där förhållandet mellan den första delen och den andra precis motsvarar det gyllene snittet.

Bartok är ytterligare ett exempel på en kompositör som använt sig av det gyllene snittet och den närbesläktade så kallade fibonacci-sekvensen.

– Matematik är naturens eget språk, det är genom matematiska samband som ordning och styrka uppstår i naturen, oavsett om det handlar om hur bin bygger sina vaxkakor eller hur ett ormbunksblad växer. I båda fallen handlar det om enkla matematiska algoritmer som styr tillväxten.

– Jag tror att människan använder sig av matematik för att förstå naturen, och att konst också handlar om att försöka hitta strukturer som ger ett eko i människor, och att det är just sådana strukturer som finns i naturen som ger det där ekot i vårt inre, säger Marcus du Satoy

I programmet medverkar Marcus du Satoy, professor i matematik vid universitetet i Oxford.