Språket, makten, barnen
Att skriva fritt är stort, att skriva rätt är större – vad vill vi egentligen med barnens fria kreativa skrivande? Blir man med automatik en bra människa om man i späda år läser riktiga böcker? Barnens Kultur denna vecka om språkets status och ordens tyngd.
En handfast lektion i dramaturgi, en bok med början, mitt och lyckligt slut och barnets eget foto på omslaget – allt på två timmar. Hyllade Berättarministeriet vill ge barn i förorten språket som verktyg för att förbättra sina liv. Poeten Leif Holmstrand, som arbetat med barn i flera projekt, tycker däremot att det alltför färdiga och entydiga förstör barns egna uttryck. Vem har rätt? Kan båda ha rätt?
Vi möter killarna i 6B på Uslands skola som nästan bara läser på skärm, nästan aldrig på papper. Är det dåligt för barn? Eller är det bara en förstockad vuxenvärld som har digital moralpanik?
Och hur kan barnkulturens uttryck användas för att sprida politisk propaganda? Vi besöker en rysk barntidning som överlevt 90 år av skiftande politiskt förtryck och tidvis varit en frizon för censurerade konstnärer men också publicerat Stalin-porträtt bland sagorna och pysselsidorna.
Dessutom möter vi författaren som låter mystiken kliva in i 12-åringsvardagen. Ingelin Angerborn som fängslar mellanstadieläsarna med sina berättelser om spöken på kollo och andar i trappuppgången.
Programledare Jenny Aschenbrenner och Lollo Collmar
