Elefanter som ny art i Australiens fauna
Den australiska savannen upptar ungefär en femte del av hela kontinenten. Den påminner i många avseenden om Afrikas vidsträckta grässlätter. Därför kan man rent visuellt bra tänka sig att elefanter och noshörningar passar in i det australiska landskapet.
Savannen brinner ofta (av naturliga orsaker), men det förvildade invaderande gambagräset är lättantändligt och förorsakar okontrollerbara bränder. Det frodas dessutom efter en brand och återhämtar sig snabbare än många inhemska arter. Elefanten kan hindra gambagräset från att ta över savannen helt och hållet, enligt David Bowman.
– Idén är vansinnig, säger Ary Hoffman, professor i zoologi och genetik vid Melbournes universitet. Det har aldrig funnits enormt bastanta däggdjur som elefanter i Australien och vi har inte en aning om hur dessa tunga djur skulle kunna påverka vårt ekosystem.
Australien har historiskt sett mycket dålig erfarenhet med främmande växt- och djurarter. I detta inslag (program?) går vi även närmare in på hur agapaddan, som introducerades som ett nyttodjur, relativt snabbt utvecklade sig til ett välanpassat skadedjur. Den giftiga jättepaddan har få naturliga fiender och sedan 1970-talet har antalet vuxit explosionsartat. Paddorna har nu migrerat mer än 2500 km västerut och de har redan erövrat halva savannen.
Professor Hoffmann berättar även att man i Australien faktiskt tidigare flera gånger har lyckats utrota invasiva arter och han nämner det klassiska exemplet med opuntia-kaktusen som spred sig över ett område på 25 miljoner hektar! Att föra in främmande jätte-djurarter för att bekämpa en invasiv art, är inte den rätta lösningen för Australien, säger Ary Hoffmann.
Reportaget från Australien gjordes av frilansjournalisten Albert Enrooth.
