När en förälder plötsligt dör
En nyligen presenterad vetenskaplig studie har, genom nationella register, följt alla barn födda i Sverige mellan 1973 och 1978 ändå in på 2000-talet, för att se vad förlusten av en förälder under uppväxtåren betyder för oddsen i det fortsatta livet.
– Det vi ser är i första hand att det är vanligare med olika former av psykiatrisk sjuklighet hos dem som mist en förälder än bland dem med bägge föräldrarna kvar. Sedan kan denna psykiska ohälsa i sin tur i vuxenlivet leda vidare till förhöjd dödlighet i självmord och missbruk. Vi ser också en ökad nivå av förtidspensionering och psykiska funktionshinder, säger Anders Hjern, barnläkare och forskare vid forskningscentrat CHESS vid Stockholms universitet.
Han menar att samhället saknar rutiner och handlingsplaner för att ta sitt lagstadgade ansvar för barnen som mist en förälder.
– Man jobbar i stuprör i stället för att samverka mellan hälso- och sjukvård, socialtjänst, skola, polis och räddningstjänst. Vårdgivarna, alltså landsting och regioner, måste bli bättre på att ta sitt ansvar här, säger Carin Franzén, utredare på Socialstyrelsen.
I programmet medverkar Elin Mårtensson, som miste sin mamma som 16-åring, Anders Hjern, forskare på CHESS Stockholms universitet, Carin Franzén, utredare Socialstyrelsen, Lena Lidholm, psykolog Barntraumateamet Norrköping samt Lars Widén, kurator och psykoterapeut Barntraumateamet Norrköping
---ÖVR: Bildtext1 Elin Mårtenssons mamma tog sitt liv när Elin var 16 år. Idag är hon 25 år, och föreläser om sitt liv för att hjälpa andra. Foto Ylva Carlqvist Warnborg.
Bildtext2 Forskaren Anders Hjern har sammanställt en rapport kring statistik som följer alla barn födda i Sverige 1973-1978 fram till 2000-talet. Foto Ylva Carlqvist Warnborg.
