Bonde till havs
Just nu arbetar biologer, kemister och ingenjörer med att ta reda på hur man odlar sockertång och vad man kan använda alger till som plast, energi, gödsel och mat.
– Algerna kan vara en viktig pusselbit på vägen till ett hållbart samhälle, biobaserat istället för fossilt, säger Seafarms projektledare Fredrik Gröndahl.
Arten de använder heter sockertare eller sockertång, nära släkt med den vanligaste arten i Sydostasiens jättelika odlingar. Det är en snabbväxande brunalg som kan bli två meter lång på ett år. Den växer bäst på vintern och av den första utsättningen i juni 2014 blev det ingenting. De kvävdes av andra organismer som växte fort i varmt sommarvatten.
Göran Nylund på Sven Lovéncentret, Göteborgs universitets marinbiologiska fältstation utanför Strömstad är lättad när han ser hur bra oktoberutsättningen har vuxit.
Samtidigt jobbar ingenjörer och kemister med att ta reda på vad algerna innehåller och vad de kan användas till. De kan ätas som de är, men det är också möjligt att utvinna konsistens- och smakgivare ur dem.
– Vi hoppas få fram djurfoder som kan ersätta fiskmjöl, säger Fredrik Gröndahl.
Ett annat område de hoppas mycket på är olika material som plast. På institutionen för polymerteknik på KTH har man redan fått fram stark plast av alger, vilket är intressant som förpackningsmaterial och lättare nedbrytbar än vanlig plast gjord på olja. Av resterna kan man sedan göra biogas eller gödsel, samtidigt som algerna också både kan rena havet medan de växer och vara livsmiljö för till exempel fisk eller hummer. Seafarm finansieras bland annat av EU, Formas och industrin.
