Människosmuggling - illegal flyktväg eller sista utväg?

56 min
Om människosmuggling - ett cyniskt brott eller en humanitär gärning? Vem är mest värd att skyddas och vem har avgörandet i sin hand? Om smuggling som sista utväg när de reguljära flyktvägarna stängs. Och hör om smugglaren som bytte plats med dem som sökte hans hjälp - nu är han själv på flykt undan förföljelse i Iran efter utvisning från Sverige. Röster från Turkiet, Uppsala och en parkbänk någonstans i Europa.

För den som flyr undan krig eller politisk förföljelse finns det inte många lagliga vägar att använda sig av i jakt på en fristad i ett säkert land. Det är något som den politiske aktivisten Said, från Iran, fått erfara. Han sitter sedan 2006 fast i Turkiet där han är registrerad flykting hos FN:s flyktingkommissariat UNHCR, tillsammans med 13 000 andra iranska flyktingar. Enligt Migrationsverket är det nu fler och fler som söker asyl från Iran, eftersom den politiska situationen i landet blivit svårare för regimmotståndare. Men det betyder inte att fler personer accepteras som kvotflyktingar, bara en iranier av de som sitter fast i Turkiet togs emot av Sverige förra året. Konflikts Sara Wåhlin och Parisa Khakuei ringde upp Said för att höra vad han ska göra nu.

Said och många andra iranska flyktingar i Turkiet funderar, i brist på andra möjligheter, att anlita flyktingsmugglare för att ta sig in i Europa. Om han försöker ta sig in illegalt kan han sedan söka asyl direkt hos Migrationsverket i Sverige. Kanske kommer han då i kontakt med Amir Heidari eller någon i hans nätverk. I tre decennier har Amir Heidari, som själv kom till Sverige från Iran 1979, smugglat tusentals iranier som vill fly till Sverige, Tyskland eller Kanada. För många iranier i exil är han en hjälte, en idealist som utan egen vinning hjälper sina landsmän att fly från en regim som fängslar, torterar och till och med avrättar regimkritiker. För andra är han en cynisk människosmugglare, en brottsling som utnyttjat och tjänat stora pengar på desperata landsmän som velat fly till väst.

Så var går egentligen gränsen mellan det humanitära och det kriminella? När det gäller vår syn på flyktingar och flyktingpolitik är det många frågor som ställs på sin spets när Amir Heidari kommer på tal. Den 5 november förra året utvisades Amir Heidari från Sverige till Iran. Han utvisades på grund av de brott han begått i Sverige, bland annat grov urkundsförfalsking, som det kallas när man förfalskar pass. Konflikts reporter Randi Mossige-Norheim började i slutet av november försöka ta reda på vad som hänt Amir Heidari, men det visade sig vara svårt. Spåren ledde till Teheran men där slutade de också tvärt. Det enda livstecknet var ett samtal som Amir Heidari ringt hem till sin mamma i Sverige.

Konflikt har gjort flera ansträngningar för att få Amir Heidaris berättelse bekräftad. Iranska myndigheter har inte velat svara på våra frågor men enligt de människorättsorganisationer som vi har varit i kontakt med är det som Heidari berättar om förhören och tortyren trovärdigt. Svenska Amnesty International har redan tidigare varnat för risken att Amir Heidari skulle utsättas för tortyr om han fördes tillbaka till Iran. Amnesty kan varken bekräfta eller dementera Heidaris historia men menar att Sverige genom att utvisa honom har brutit mot FN-konventionen mot tortyr. Migrationsminister Tobias Billström var den sista i raden av statsråd som genom åren har avslagit Amir Heidaris ansökan om att häva hans utvisningsdom, så att han kunde utvisas i november förra året. Konflikts Daniela Marquardt ringde Tobias Billström, som menar att det inte råder någon tvekan om att det var rätt att genomföra utvisningen.

I Konflikts studio finns statsvetaren Peo Hansen från Linköpings Universitet som forskar om migration och arbetskraftsinvandring. Han kommenterar Amir Heidaris berättelse och det faktum att flyktingsmuggling blir en sista utväg när de reguljära skyddsystemen inte fungerar.

Programledare: Daniela Marquardt
Producent: Lotten Collin