Oro för svenskan i Finland och lyssnarfrågor om uttal

Historiskt har kristendomen haft stort inflytande över svenskan. Men nu kanske svenskan påverkar Gud? I veckans avsnitt diskuterar vi hur grammatik kan inverka på föreställningen om Gud.

Vandra, flanera, ströva, lunka, spatsera och marschera. Språket tar på sig joggingskorna, går igenom rörelseverben och hittar på ett svenskt ord för power walk.

Det kan vara svårt att förstå hur man räknar på danska och franska. För hur mycket är egentligen firs eller quatre-vingts? Veckans avsnitt handlar om siffornas språk.

Lexikala luckor skapar irritation, nyfikenhet och kreativitet. Hur kan det vara så att ord inte finns? Språket uppmärksammar lyssnarnas mest saknade ord och tar upp nya kreativa förslag.

Vem du är och vem du träffar spelar roll för vilken hälsningsfras du använder. Språket handlar om orden vi säger när vi ses eller hörs. Dessutom: Vad har hänt med klassikern "God dag"?

Språklig kreativitet råder i hårsammanhang. Ordet tofs har nyligen bytt betydelse. Och lyssnarna bidrar med jättemånga namn för frisyren som kan kallas överkamning eller Robin Hood-frisyr.

Språkets lyssnare tar upp ord och uttryck som de tror har blivit vanligare på senare tid och Ylva Byrman säger saker som “Det har blivit vanligare, om man jämför med medeltiden.“

De är tänkta att förenkla men kan ibland snarare förvirra och försvåra. Vilka skrivregler gäller för förkortningar? Och kan man verkligen göra ett verb av en förkortning?

Språket gör ett matprogram helt utan recept. Istället bjuds det på nya definitioner av kött, många ord för korv och svar på varför äpplet gett namn till andra frukter.

Hus, byggnader och mäklarannonser står i fokus i säsongspremiären av Språket. Varför gillar mäklare prepositionen "om"? Och vad menas egentligen med frågan "Var håller han hus?"?

I säsongens sista avsnitt tar vi fram rödpennan, rättar klassiska språkfel och analyserar återkommande språkriktighetsfrågor.

Får man säga Lappland och indian? Vem bestämmer vilka ord som är rätt och fel? Veckans Språket handlar om ett inkluderande språk som också kan bli kontroversiellt.

Negationer är roliga ord som kan yttra sig på olika sätt och påverka andra delar i språket. Negationer är dessutom grundläggande för vårt sätt att tänka, säger Henrik Rosenkvist i veckans avsnitt.

En nya upplaga av Svensk ordbok har kommit och dessutom något så ovanligt som en helt ny etymologisk ordbok. Hör hur lexikograferna resonerar om vilka ord som platsar i ordböckerna.

Ishockey-VM 2021 pågår och Språket ger sig ut i hockeyrinken. Vad gör ord som slottet och kassen på isen? Hur jobbar en hockeykommentator med språket? Radiosportens Magnus Wahlman ger svar.

Språket firar Norges nationaldag genom att bjuda in det norska radioprogrammet Språksnakk. Vi lär oss om norskans tregenussystem och får reda på vad norrmännen irriterar sig mest på.

Pandemin har gjort att många samtal har flyttat över till videomöten. Språket berättar om digitala tummar upp, hur fördröjningar får oss att avbryta och hur man kan känna närhet via en skärm.

Vi ses när vi råkas! Nu ska vi nog ta och bege oss. Hur låter det när du lämnar ett samtal eller sällskap? Språket handlar om ritualerna och fraserna vi använder för att ta avsked.

Kan du spela schack med en elefant, biskop eller galning? Ja! Veckans Språket handlar om schackpjäsernas ursprung, hur schackspelare pratar och om kortspelsjargong.

Bita i det sura gräset, vara ute på halt vatten och inte den skarpaste skeden i hönshuset. Språket tuggar tag i uttryck som har blandats ihop, blivit fel och ibland blivit ännu bättre.