"Ett anständigt liv" av Stefan Jarl - Modstriologin som påverkade samhällsdebatten

Jan Troells långfilmdebut "Här har du ditt liv" brukar lyftas fram som en av svensk filmhistorias bästa. Han berättar om sin första långfilm och om hur den klassiska cykelscenen blev till.

”Melancholia” från 2011 är den andra filmen i den danske regissören Lars von Triers depressionstrilogi, som började med "Antichrist" och avslutades med "Nymphomaniac".

När Kerstin Ekman kom ut med "Händelser vid vatten" 1993 blev hon hyllad och prisad, men kanske inte tillräckligt uppmärksammad som den banbrytande genreförnyare hon faktiskt var.

Henrik Ibsens pjäs Hedda Gabler från 1890 har spelats om och om igen världen över. Ett porträtt av en intelligent och vacker kvinna som är uttråkad och fast i hemmet.

Ernest Thiel var Sveriges rikaste. I början av 1900-talet hade han allt – och förlorade allt. I sin originella minnesbok beskriver sig bankdirektören och konstsamlaren som "ett misslyckandets geni".

1940 hade Frankrike förlorat kriget och hundratusentals soldater blev krigsfångar. Det året skrev Olivier Messiaen "Kvartett för tidens slut".

Till julen 1843 kom den ut sagan som alla läste, som bär sitt budskap om julglädje utanpå rocken. Det här är inte boken att leta undertext i. Eller?

Jon Jordås om Nordens äldsta livsvisdomar. I Hávamál som räknas som en av de klassiska fornnordiska texterna finns goda råd för många tillfällen i livet.

Åke Göransson räknas till Göteborgskoloristerna. Han målade mamman, katten, krukväxterna, skänken och utdragssoffan i den lilla ettan i Landala, husfasaderna på gatan, skimrande alltmer uppluckrade.

Marie Wennersten om vad den lilla sjöjungfrun och H. C. Andersen har fått utstå, hur berättelsen fick Alice Munro att börja skriva och vad sagan egentligen kan tänkas handla om.

Den franska författaren Marguerite Duras har förändrat romanen men vad gjorde hon med filmen? Trött på att få sina filmmanus förvanskade av regissörerna bestämde hon sig för att göra dem själv.

I slutet av 1400-talet målade Albertus Pictor valven och väggarna i Täby kyrka. En av bilderna är unik i sitt slag i Sverige och föreställer ett schackparti med en dödlig motståndare.

Saman Bakhtiari om Phil Collins historiska trumslag på dryga 2 sekunder, som för evigt förknippas med 80-talet - en effekt som senare kom att kallas för gated reverb.

Amerikanska författaren Patricia Highsmith skrev fem romaner om sin favoritpsykopat, den amoraliske gentlemannen Tom Ripley, som skapar sig ett bättre liv genom att mörda, men aldrig åker fast.

”Personkrets 3:1” är första delen av Lars Noréns trilogi "Morire di classe". Den bryter med de borgerliga familjedramerna och skildrar ett antihem, en social samhällscontainer för utslagna människor.

Under 1 500 år var hieroglyferna mest vackra bilder, men inget språk. Stenen som Napoleon hittade utanför Alexandria blev verktyget för att knäcka koden - och Mattias Berg förtrollas av stenens magi.

2022 gick den österrikiske performancekonstnären Hermann Nitsch ur tiden. Hans omstridda mysteriespel "Orgien Mysterien Theater” lever vidare som en bloddrypande men ordlös kommentar till samhället.

Katarina Wikars om Selma Lagerlöfs debutroman från 1891. Den tål många omläsningar och har blivit både stumfilm med Greta Garbo och tv-serie på 80-talet.

Den tyska konstnären Paula Modersohn-Becker hann bryta ny mark under sitt korta liv. Aldrig hade kvinnlig nakenhet skildrats på det här sättet som när hon 1906 målar en naken mor intill sin baby.

1970 fick Aleksander Solzjenitsyn Nobelpriset i litteratur. Hans debutverk ”En dag i Ivan Denisovitjs liv” kom 1962 och placerade omedelbart den 44-årige författaren på världens litteraturtopp.