Bevis och rykten om islamistisk rekrytering

56 min
Efter rapporterna och reportagen om islamistrekrytering i Rinkeby; samtal med SÄPO om bevis och ryktesspridning. Dessutom om riskerna med själva oron för radikalisering och nya terroristlagar. I onsdags fick också Säpo nya uppgifter i det att riksdagen ny lag som gör att även uppmaning offentligt och rekrytering till terrorism blir straffbart med mellan 2 och 6 års fängelse, vilka utmaningar ställer det Säpo inför? Malena Rembe, chefsanalytiker på Säpo, berättar om säkerhetspolisens uppgifter i länge intervju.

Lördagen för två veckor sedan sände vi ett längre reportage från stockholmsförorten Rinkeby. Det efter att förorten rönt stort medialt intresse; Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, ABC, Expressen, Aftonbladet, Ekot, SVT, TV4, Metro, Tidningen City och internationella nyhetsbyrån AP har alla berättat varianter av en liknande historia; om hur islamister propagerar, lyckas stoppa fester och hotar radikalisera unga somalier.
När sedan ledande svenska politiker som bl a socialdemokraterna Nalin Pekgul och Mona Sahlin tillsammans med integrationsminister Nyamko Sabuni refererar till radikaliseringen i Rinkeby och en omstridd rapport från Rosengård, tas som exempel på extrema islamisters inflytande i förortsområden, blir det en del av en större europeisk tendens. Så vi bestämde oss för att åka till Rinkeby och se vad som hänt. Mycket av rapporterna visade sig emanera från några få källor. I synnerhet ungdomsledaren, hip-hoparen och festfixaren Kadafi Hussein, vars stoppade fester, enligt honom var tecken på islamisternas framryckning.
Men uppgift visade sig stå mot uppgift och många hävdade att det var inställda fester var i själva verket uttryck för föräldrars oro. Folkets Husföreningen, som håller i lokalerna där festerna hölls, vill nu i efterhand betona att de inte stått som arrangör för någon av de omdiskuterade festerna, som man möjligen kunde få intryck av. 
Kadafi Hussein berättade också om en fritidsgård, driven av moskén där en ungdomsledare för ett par år sedan ska ha försökt rekrytera ungdomar till islamistiska al-Shabab i Somalia.

Malena Rembe, chefsanalytiker vid Säkerhetspolisens, Säpos kontraterrorenhet, kom till studion för att reda ut fakta kring de olika uppgifter som florerat i medierna.
Med i studion var också: Leif Stenberg, docent, islamolog och chef för Centret för Mellanösternstudier vid Lunds universitet och Mohammad Fazlhashemi, professor i idéhistoria vid Umeå universitet.

Det har förekommit en rad motstridiga uppgifter om hur det förhåller sig med såväl rekrytering som radikalisering i förorter. Och det är svårt att få en uppfattning om hur stor vidden av problemet är. Integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni, gav i februari i år Säkerhetspolisen i uppdrag att sammanställa en rapport om våldsbejakande extremism. Konflikts Ira Mallik träffade henne.

2008 skärptes EU:s rambeslut om bekämpande av terrorism. Med hänvisning till det och Europarådets konvention om förebyggande av terrorism antog riksdagen onsdagen den 21 april en ny lag för att förebygga terrorism. Den nya lagen innebär att fler handlingar ska kunna straffas som terrorism. Att uppmana, rekrytera eller utbilda personer till att utföra terrorhandlingar blir straffbart enligt den nya lagen. Svenska domstolar får ökade befogenheter att utdöma straff för terrorism. Svenska medborgare utomlands och utlänningar som bor i Sverige kommer att kunna ställas inför svenska domstolar. Brott som faller under den nya lagen kan resultera i fängelse i högst sex år.
Onsdagen 21 april antog riksdagen också en förlängning av den omdebatterade lagen "om åtgärder för att förhindra vissa särskilt allvarliga brott". Med det nya tillägget att den ska kunna användas mot de nya brotten ovan. Den ger de polisen möjlighet att i sin underrättelseverksamhet använda sig av hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning, hemlig kameraövervakning och postkontroll.
Båda lagarna gäller från den 1 december 2010.

Programledare: Mikael Olsson
Producent: Ira Mallik