68. Den respektlöse jonglören: Hugo Alfvén

FINAL. Vi summerar vad vi egentligen pratat om i lite drygt 100 program. Dessutom bjuder vi på lite matig statistik – och ger er den svenska musikhistorien i kortformat!

Vi gästas av musikjournalisten Anna-Charlotta Gunnarsson som hjälper oss att skärskåda genrebenämningar i samtiden – och så försöker vi utröna vad som definierar och bestämmer det här med musiksmak.

Musikteoretiska kval. Lagom på upploppet till hela serien, så reflekterar vi lite kring hur musikhistorien skrivs. Vad betyder det att komma ihåg och vad är det vi väljer att minnas?

Tonsättaren Jonas Valfridsson gästar oss för ett samtal om den samtida konstmusikscenen i Sverige. Hur är det att ha den som sitt arbetsfält? Och för vem existerar den idag?

Med beats, rhymes och Ametist Azordegan reder vi ut vad som är kännetecknande för svensk hip-hop. Programledare: Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

Med hjälp av Herbert Spencers utvecklingsteorier gör vi en musikteoretisk analys av tre svenska artisters musik. Vad utmärker de artister som överlever såväl en tuff musikbransch som en kräsen publik?

Mats Lindström, chef för Elektronmusikstudion, ger oss den del av konstmusikhistorien när fiolstråkar och partitur skulle ersättas med kretskort och kompositörer iförda labbrockar. Så – hur gick det?

För första gången gästas vi av en jurist, Gunnar Petri, när vi dissekerar begreppet "Det svenska musikundret". Hur stort är egentligen det där undret? Och så skärskådar vi dagens upphovsrätt.

I dag är kyrkokören en självklar del av svenskt musikliv. Men vad var det som fick den blandade amatörkören att växa fram i Sverige i början av 1900-talet? Och hur lät kyrkomusiken genom förra seklet?

Varför får vissa artister en särskilt hängiven skara fans? Och hur ser den fanskaran egentligen ut? Består den mest av skrikande groupies och insnöade freaks? Vår gäst Per Sinding-Larsen reder ut.

Vi skärskådar den elektroniska musiken tillsammans med Bengt Rahm, en sällsynt(h) bevandrad expert på området. Fokus ligger på svensk synth men vi hinner också med ett och annat stickspår.

Den svenska musikhistorien är fylld med stora sångare, personer med guld i struparna, och det är på 1900-talet som denna tradition peakar i Sverige. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

ABBA gör entré i den svenska musikhistorien! Men hur löd egentligen vinnarreceptet för bandets framgångar? Mattias Lundberg och Esmeralda Moberg ger er svaret med sin musikanalytiska skalpell!

Affärssinne, hantverkskunnighet och känsla för tajming står i fokus när vi tittar på dem som inte själva stått på scen men som gjort musiken möjlig: Stensson, Stikkan, Max Martin m.fl.

Vi analyserar och lyssnar på hur de svenska särdragen kunde ta sig uttryck i tre vitt skilda genrer under 60- och 70-talen. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

Ika Johannesson proppar veckans avsnitt fullt med distade gitarrer, dubbelkaggar och pyroteknik - och förklarar varför Sverige är en hårdrockande nation. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

Vad har kännetecknat den modern jazzen i olika tider? Erik Kjellberg tecknar jazzen i Sverige efter 1945 fram till idag. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

Stefan "livet är en fest" Wermelin ger oss tre decenniers populärmusik i kortformat - och bjuder på en musikbonanza av sällan skådat slag. Med Esmeralda Moberg och Mattias Lundberg.

Vad kom ur den modernistiska rörelsen? Vi hoppar ner i 70-, 80- och 90-talens skyttegravar inom svensk konstmusik och undrar vad som var fortsättning på rådande ideal och vad som var motreaktion?

Tillsammans med gäst Gustav Gelin lyssnar vi av 90-talets svenska musikscen och undrar vilken roll fanzines, musikfestivaler och musiktidskrifter spelade i en tid när Internet ännu var i sin barndom?