I Tyskland tas förolämpningar på allvar: Caroline Salzinger
Berlin, måndag.
Det var nog inte såhär Andy Grote hade tänkt sig att detta skulle sluta; att han skulle få så många människor över hela världen att söka på tyskans kanske mest infantila benämning på det manliga könsorganet att det märktes i den globala internetstatistiken, eller att så avlägsna medier som Washington post skulle rapportera hur hårt han har tagit att kallas pimmel, pillesnopp på ett ungefär.
Det som nu döpts till pimmelgate här i Tyskland började egentligen för flera månader sedan. Socialdemokraten Andy Grote ondgjorde sig över folk som festade trots de då gällande coronrestriktionerna i hans hemstad Hamburg. Men Grote hade själv tidigare ordnat kalas mot reglerna och det fick en obskyr twittrare med användarnamnet Zoo-St pauli att författa de fem fatala orden, du bist so ein pimmel. Tweeten sågs av polisen i Hamburg, Grote uppmärksammades på den och gjorde en polisanmälan.
Så klockan sex i onsdags morse gjorde sex poliser husrannsakan hos twittrarens exflickvän, där också de gemensamma barnen bor. Syftet var att beslagta enheten på vilken pillesnopptweeten skrivits, trots att mannen redan erkänt för polisen att han var författaren.
Nu haglar kritiken mot den i mångas ögon överdrivna polisinsatsen i Hamburg, men faktum är att den tyska lagstiftningen tar förolämpningar på allra största allvar. Ett långfinger i trafiken kan leda till böter på upp till 40.000 kronor, att kalla någon "dumma kossa" på allmän plats har resulterat i böter på 10.000 kronor, i lagparagrafen talas det till och med om fängelse om ärekränkningen är tillräckligt allvarlig.
En talesperson för polisen i Hamburg menar att agerandet visar att ordningsmakten tar förolämpningar på allvar också när de sker på nätet, men det argumentet har bara eldat på kritiken.
Kvinnor rapporterar om hur de fått oönskade bilder av manliga könsorgan skickade till sig, utan att det föranlett någon åtgärd från polisen, är inte det att betrakta som betydligt värre än ett könsord av dagiskaliber?
Organisationer som stöttar offer för hat och hot i sociala medier påpekar att mycket grövre förolämpningar och svårartade hot om våld sällan utreds, medan en sandlåde-förolämpning mot en högt uppsatt politiker uppenbarligen tilldelas stora polisresurser.
Så Andy Grote ser inte ut att gå till historien som en förkämpe för en schysstare ton på nätet. Snarare blir han kanske ihågkommen som ett tyskt praktexempel på den så kallade Streisandeffekten, uppkallat efter den amerikanska artisten Barbara Streisand. Ett fenomen, där försöken att få något oönskat att försvinna drar till sig så mycket uppmärksamhet att precis raka motsatsen blir fallet. På mindre än ett dygn författades över 25.000 inlägg i sociala medier under hashtaggen #pimmelgate.
