Rasbiologin – frågorna som leder vetenskapen vilse

44 min
Rasbiologiska institutet i Uppsala öppnades för 100 år sedan och kastar ännu en lång skugga. Övergreppen mot samerna och influensen på nazisterna som de svenska rasbiologerna stod för lever fortfarande i minnet.

Idéerna sträcker sig också in i våra dagar. Inom genetiken finns forskare som till exempel intresserar sig för att jämföra folkgrupper och gör genetiska kopplingar mellan folkgrupp och utbildningsnivå.

Som man frågar, får man svar. I det uttrycket ligger en betoning på hur viktig den vetenskapliga frågan är. Att innan man frågar, tänka: ”Vilka vetenskapliga frågor är relevanta?”.

Pseudovetenskapen har inte så lite gemensamt med konspirationstänkandets idévärld. Man säger att man bara ställer obekväma frågor. Men frågorna är oftast valda för att passa ett förutbestämt svar. Och man har valt bort frågor som pekar åt ett annat håll än vad det förutbestämda svaret är. Dessutom har frågorna inte testats för relevans gentemot andra frågor.

Vi hör också om Barroso, Portugal där planer på att öppna en gruva för att utvinna litium till framtidens batteriproduktion har väckt både oro och protester. Vi diskuterar självlysande fiskar, och behandlingsmetoder mot panikångest som fungerar – men på lite olika sätt.

I podden hörs: Gustaf Klarin, vetenskapsreporter, Ulrika Björkstén, SR:s vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Thomas Heldmark, reporter.

Producent
Peter Normark
peter.normark@sverigesradio.se