Symfoni nr 42...eller..?

Det finns olika sätt att systematisera tonsättares verk på. När Lothar Perger, hundra år efter Michael Haydns död, satte sig för att bringa ordning i kompositörens oeuvre gjorde han på samma sätt som Anthony van Hoboken hade gjort när denne katalogiserade storebror Joseph Haydns musik: Perger la dem först i kategorigrupper (symfonier för sig, konserter för sig. etc). Inom dessa kategorier sorterade han sedan verken kronologiskt.

Problemet var bara att den information som Lothar Perger hade till sitt förfogande inte var så tillförlitlig alla gånger. Dessutom var han tyvärr inte så noggrann när han skred till verket. Kronologin är ofta fel och Perger har dessutom tagit med flera verk som Michael Haydn faktiskt inte har skrivit.

Därför har senare musikhistoriker helt enkelt varit tvungna att göra om Lothar Pergers uppteckning över Haydns musik. Men vissa bibliotek, musikförlag och skivbolag använder sig fortfarande av hans numrering. Du som lyssnar ska därför inte bli förvånad om du läser att det du ska få höra är den för dig gamla välkända symfoni nr 42 - och du sedan inte alls känner igen det du hör.

Var istället glad över att du får höra något nytt!