1972

När sagan blommade

Sagan bor granne med verkligheten i förortens höghus av betong. Men vad händer när sagan möter verkligheten? Om det handlar julkalendern 1972 i både radio och tv.

I radions version, som kallades När sagan blommade, blir det en krock med en professor på moped. När sagoprofessorn (Allan Edwall) släpper lös julens ande, Saggomorven, i källaren på ett höghus blir hela huset "julförtrollat". Märkliga och overkliga saker händer.

Mårten (Pär Eriksson) bor med sin pappa (Axel Düberg) i ett litet rivningshotat hus, i skuggan av Höjden. Mårtens mamma är död och hans pappa är frånvarande av just det skälet. Mårten får lov att hjälpa sin pappa i hans arbete som fastighetsskötare i huset Höjden.

I TV får vi följa Snucke (Stefan Grybe) som bor i ett höghus på 24 våningar. Huset kallas för Höjden och tv-kalendern hette "Barnen i höjden". Han bor tillsammans med sin mamma (Lena Söderblom) som är hårfrisörska. Pappa dyker bara upp som ett underhållsbidrag i brevlådan en gång i månaden.

Varken Mårten eller Snucke är glada och frågan är hur glada de boende i huset Höjden är?

Historien är förankrad i en verklighet som många kände igen; problem med pengar, arbete, ensamhet, barnpassning och misstro mot obekanta grannar där nästan alla var nyinflyttade.

Bakom varje stängd dörr döljer sig människor med drömmar och leklynne. Mårten upptäcker det när han som assistent till sin pappa får besöka hyresgästerna. Ju närmare julafton man kommer desto flera blir bekanta med varandra.

Den här julkalendern kom att få kritik för att den inte innehöll någon sagostämning, utan fick folk att bli deprimerade av den värld karaktärerna levde i.

Radioproducent: Olle Matsson
Bild: Torsten Bergentz