1994

Hertig Hans slott

Hertig Hans slott ligger på en klippa intill det ödsliga havet. Det uppfördes av den mytomspunne äventyraren Hertig Hans för länge sedan. Hans två sentida ättlingar, bröderna Birger (Anders Lundin) och Valdemar (Lars In de Betou), är inte mycket till äventyrare. De äter sin trista sparrissoppa och nöjer sig med att bara vänta på äventyret.

Över slottsporten står det nämligen skrivet "Äventyret börjar här", och det är därför de väntar.

En dag börjar bröderna utforska slottsvinden, överallt hänger porträtt av Hertig Hans i olika äventyrliga kostymeringar. Där står också en sjömanskista, "Tillhör Hertig Hans" läser de på locket. I kistan hittar de ett gammalt segel vilket de hissar upp på slottets tak. Nu börjar saker hända.

Den lilla språkkunniga grodan Isadora (Magdalena Johannesson) knackar en dag på porten. Hon ska bli prinsessa och behöver ett slott att praktisera på. Först behöver hon skridskor då hon tänker bli isprinsessa. Sedan måste hon bli kysst. Hon får skridskor, men att kyssa en groda, det har bröderna ingen lust med.

I slottsdammen har Birger sina hemliga blå fiskar. Valdemar packar inför äventyret och har slutat laga sparrissoppa. Nu gör han stensoppa istället.

En dag bankar en liten arg gubbe så hårt på porten att den ramlar in. Han heter Wütend (Göran Forsmark), är mistlursblåsare och ryter att han vill ha kokt sten. Eftersom han är rädd för höjder vill han bo i källaren. Till slottet kommer även rymdljudsforskaren Vera (Gunvor Pontén), hennes orimligt skarpa hörsel kräver ett ljudisolerat rum.

Hertig Birger börjar tycka att gästerna är lite väl krävande och söker tröst hos sina blå fiskar. Isadora lyckas överlista Wütend med en kyss och genast förvandlas han till en arg liten ödla. Och plötsligt har en massa utrotningshotade djur kommit till slottet. Birger upptäcker att slottet är fastkedjat i marken, vad kan det betyda?

Tekniker var Erland von Heijne. Lars In de Betou och Anders Lundin svarade tillsammans för manus, musik, regi och produktion.

Radioproducent: Lars In de Betou och Anders Lundin
Bild: Peter Johnsson