Lyssna på alla avsnitt

Siri och Miki far till Järnäpplet för att plocka snöbär. Järnäpplet är ett skär utanför byn där de bor, och snöbär smakar mums. Men vad är det som skrämmer Miki?

Valhöns är inte så läskiga fåglar trots allt. Och om man sjunger hela tiden så hör man ju var man är. Det blir mindre ensamt. Men… varför slutar Miki sjunga?

Siri är ensam på skäret! Hon måste fort ro tillbaka till land och hämta hjälp. Men varför vill de vuxna inte hjälpa till?

Siri beger sig ensam till fraktskeppet Polstjärnan. Den där Otto försöker käcka sig, men Fredrik hjälper henne ombord. Men varför blir han så konstig när Siri pratar om Miki?

Det är inte roligt när folk retas och driver med en. Och än värre är det när någon man tror är ens vän inte säger ifrån. Vad beror det på? Fredrik har visst något att berätta…

På vargön är det fullt av vitvargar. Fredrik och Siri ska fråga runt efter Vithuvud. Siri har fått en riktig vän! Men varför vill Otto att Siri ska gå och handla ensam?

De lurades! Polstjärnan lämnade Siri kvar på Vargön! Stackars henne! Och stackars vitvargsvalpen! Hur kunde Fredrik? Och vart ska Siri ta vägen nu?

Den där Arnesen kunde man inte lita på heller. Men SkogsNanny brydde sig i alla fall om Siri. Hur långt ska de gå innan de kommer fram till hennes hem?

SkogsNanny tar hand om Siri. Det kanske inte är så dumt att stanna här tills båtarna börjar gå igen? Det hade ju varit väldigt… praktiskt. Men måste hon lära sig skjuta då?

Siri hade lämnat SkogsNanny rakt upp och ner. Pappa ljuger inte – det finns visst sjöjungfrur! Nu är nästa problem i antågande. Vart ska hon ta vägen nu?

Den Yvhårige och den Skallige skulle ta sig till Den Gömda Ön! Siri sprang så fort hon kunde till den lilla båten Bleckfisken för att följa med. Men… hur handskas man med två pirat-wannabees ute på...

En sjöjungfrubebis! Siri visste att de fanns och nu såg hon den med egna ögon! Det är en sjöjungfrubebis där i vattnet! Men nu måste hon rädda den från de där busarna ombord. Till vilket pris som...

Det är kallt på skäret men Siri är i gott sällskap. Den lille sjöjungfrubebisen verkar uppskatta hennes sällskap. Men plötsligt kommer någon som inte gör det…

Ensam igen. På skäret. Och kallt är det. Men skam den som ger sig. En flotte ska det bli. För Siri ska komma härifrån. På ett eller annat sätt kommer det att gå…

Isen har lagt sig över havet! Siri kan gå från skäret. Men havet är stort och solen är stark. Finns det verkligen ingen där ute?

Fredrik och Siri har hittat varandra och tillsammans närmar de sig nu Den Gömda Ön. Och på Den Gömda Ön finns det pirater. Det är bäst att gå tyst och låta bli att bli upptäckta. Lätt som en plätt?

De hade tagit Fredrik! Han hade låtit sig bli gripen för att ge Siri en chans. Och nu tar hon den. Piraterna lämnar det fastfrusna skeppet och det är bara för Siri att springa ner och rädda Fredrik...

Piraterna hade lurat Siri. Nu gick de upp med henne till gruvan. Var hela resan förgäves? Vad skulle de göra med Fredrik? Vad väntar bakom den stora porten?

Miki var där! Kära Miki fanns där i gruvan! Och så fanns Duva, den vithåriga kvinnan. Hon var… sträng men snäll. Att hitta Miki var ju lätt. Nu kommer det svåra. Att lyckas komma hem igen…

Den gamle mannen – havens fasa?! Hade han inte varit så stygg skulle man kunnat skratta åt eländet. Och den där konstiga maskinen… är det den allt handlar om? Hur då?

Siri försöker lätta upp livet i gruvan ett uns för sin syster medan hon försöker komma på hur de ska kunna rymma. Det bästa är ju trots allt att de får vara tillsammans igen. Hade de inte fått det,..

Duva är Hanna! Fredriks syster! Hon berättade när Vithuvud tvingade Siri att skiljas från Miki – igen. De måste rädda både Miki och Fredrik (och inte minst sig själva) – men hur?

Vithuvud var borta med piraterna var kvar. Och nu är goda råd dyra – piraterna håller på att skjuta på Fredrik. Och nu när inte Vithuvud finns - Vem ska de lyda nu?

Piraterna hade dragit dom ut mot öppet vatten. Hanna var kapten. Fredrik lagade maten. Och nu siktar skeppet mot flera hamnar, så alla barn hittar hem. Frågan är bara… hur är det med Pinnen där hemma...