P2 Dokumentär

Långt innan vår tids homosexuella frigörelse startade utanför nattklubben Stonewall i New York 1969 ägde en slags motsvarande frigörelse rum i 1920-talets Berlin.

Vad hände egentligen med panflöjtsmusikanterna på Sergels torg i Stockholm? Under 1980- och 90-talen var de ett vanligt inslag i gatumiljön – men en dag försvann de.

Fjärde och sista delen om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi två svenska bossa nova-entusiaster.

Tredje delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här träffar vi den andra generationens bossa nova-musiker som har hela världen som spelplan.

Andra delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här står poeten Vinicius de Moraes och kompositören Antonio Carlos Jobim i centrum.

Första delen av fyra om var bossa novan kommer ifrån och hur den har utvecklats. Här handlar det om åren 1958-65 då bossa novan var ny och het.

Under Kristallnatten för 80 år sedan, mellan den 9 och 10 november 1938, förstördes skivbolag och originalinspelningar med judiska artister. Musiken var förlorad för alltid. Trodde man.

Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del tre träffar vi den etiopiska stjärnan Mahmoud Ahmed.

Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del två handlar det om "Swinging Addis".

Möt Etiopiens moderna musik i tre delar, med anledning av fredsavtalet tidigare i år 2018 mellan Etiopien och Eritrea. Här i del ett går vi på festival.

Den grekiska urbana folkmusiken rebetika även kallad rembetika, rembetiko och rebetiko hämtar kraft ur Greklands kriser.

Tarabband har funnits sedan 2008 och våren 2017 fick de ett kvitto på sin musikaliska passion. Då utsågs de till Årets grupp på Folk- och världsmusikgalan. Det här är berättelsen om deras långa resa.

I den här tredje och sista delen av vår serie om förbjuden musik handlar det bland annat om läget i Nazityskland på 30-talet och Sovjetunionen på 40- och 50-talen.

Yttrandefriheten för musiker har blivit en allt viktigare fråga. Den här första delen är en uppräkning av fall där musik har förbjudits i vår tid.

Vår serie om förbjuden musik fortsätter. I den här andra delen handlar det om vad organisationen Freemuse faktiskt vet om hur den musikaliska yttrandefriheten kringskärs i världen.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del tre av "Hyrbridmusik i Latinamerika" handlar det om Nueva canción.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i den sista delen av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om calypsons själ.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fyra av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om det afrikanska arvet.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del fem av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om reggaens återkomst.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del två av "Hybridmusik i Latinamerika" handlar det om mobila discon i Karibien.

Säg "latinamerikansk musik" och många tänker kanske samba, men i Central- och Sydamerika skapas det ständigt nytt. Här i del ett av sex i serien "Hybridmusik i Latinamerika" börjar vi med cumbia.

Jojk framförs inte längre bara a capella utan också i en mängd nya stilar, som electro-jojk, rockjojk och samisk syntmusik, och det här programmet i två delar handlar om dess spännande utveckling.

Jojken har gått från att vara tabubelagd, till och med bortglömd, till att sprakande ta plats på stora scener, men hur utvecklas den konstnärligt? Det är frågan i det här programmet i två delar.

Jojken har gått från att ha varit stämplad med djävulens emblen till att ha blivit trendig och når idag en miljonpublik världen över, och få andra personifierar denna resa som Berit Alette Mienna.

Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här första delen följer vi deras kamp för att skapa orkestern.

Syrian Expat Philharmonic Orchestra består av musiker som har flytt från krigets Syrien och bor på olika håll i Europa. I den här andra delen följer vi kampen om hur den ska utvecklas konstnärligt.

Hör hur några musikarkeologer gräver ner sig i forntidens musik genom att titta på fornlämningar och andra källor.

Medan polarisarna smälter reser röstkonstnären Tanya Tagaq världen runt och strupsjunger fram hur vildrenar springer, vargar ylar och människor viskar och vrålar. Allt började med ett paket från mor.

Hur har kyrkan påverkats av jazzmusiken, och hur ser den relationen egentligen ut? Ola Anderstedt och Ingemar Wågerman berättar om hur jazz och religion i hundra år har gått hand i hand.

Män, män, män, och bara någon enstaka kvinna. 97 % av dirigenterna är män som dirigerar på våra konsert- och operahus i Sverige idag. Det handlar om makt. Vart tar kvinnorna vägen?

Andra delen i vår miniserie om förlorad ljudkvalitet handlar om ett mycket större problem än det första. Ett problem där musikbranschen är enig om att ljudstyrkekriget har gått för långt.

Nästan all musik vi idag lyssnar till i våra mobiltelefoner och via nätet är snålkodad, det vill säga degraderad jämfört med cd-ljud. Vad gör detta med musiken?

Fyra framstående ljudkonstnärer - Åsa Stjerna, Jana Winderen, Christina Kubisch och Carl Michael von Hausswolff - öppnar våra öron för tillvaron i sommarens gotländska konsthändelse Gute Ljaudkarte

Musiker och konstnärer från hela världen vill besöka Mali och Senegal i Västafrika för inspiration och samarbeten. Kan ländernas musik bidra till att stoppa terrorhotet?

Dags att granska musiken vi älskar att hata och hatar att vi ofta älskar. Äntligen får den föraktade jingeln sin egen musikhistoria när vi spårar den från 1920-talet till idag.

Hur gick det till när Island med sina få invånare skapade sitt världsberömda musikunder, där en rad fantastiska artister lyckats erövra världsscenen?