I tio år har Stockholmspolisen fört ett hemligt register med kvinnor som anmält att de blivit misshandlade.
Kvinnorna har fått epitet som ”mytoman”, ”psykiskt instabil” och ”knepig”.
Tusentals kvinnor finns kartlagda. Registret saknar tillstånd.
Kvinnoregistret – som ligger utanför polisen vanliga anmälningssystem – innehåller dessutom känslig information som psykiatriska diagnoser, trostillhörighet och etniskt ursprung.
Nedan finns 52 exempel på noteringar som polisen gjort i kvinnoregistret.
Totalt omfattar databasen mellan två och tre tusen kvinnor.
Klicka på korten för att läsa utdrag ur registret och se vilka händelser kvinnorna polisanmält.
Några av kvinnorna och deras reaktioner på att de finns med i polisens register
Madeleine, 52, anmälde att hennes man misshandlat henne två gånger och hotat henne. Men utredningen lades ner och Madeleine fördes ovetandes in i polisen hemliga kvinnoregister.
När 28-åriga Linn anmälde att hennes sambo slagit henne förde polisen in mängder med integritetskränkande uppgifter om henne i kvinnoregistret, bland annat att hon i unga år blivit utsatt för en pedofil.
När 49-åriga Annica anmälde sin särbo Roger för olaga hot hamnade hon och hennes funktionshindrade dotter i kvinnoregistret. Så här reagerar Annica och Roger på noteringarna.
Beatrice, 58, var till för några år sedan gift med en man som hon anmälde för misshandel många gånger. Inte bara Beatrice hamnade i kvinnoregistret, även känsliga uppgifter om hennes son fördes in.
”Målsägaren förståndshandikappad rom…”.
Polisen har inte enbart registrerat integritetskänsliga uppgifter om kvinnornas hälsa och utsatta situation. De har även antecknat mängder med uppgifter om de våldsutsatta kvinnornas ursprung och religion. Dessutom finns ett stort antal släktingar till kvinnorna registrerade. Det handlar om syskon, föräldrar och barn.
Läs mer om vad polisen registrerat om kvinnorna
Ingrid Helmius är doktor i offentlig rätt och har forskat på den svenska polisen. Så här reagerar hon på uppgifterna i kvinnoregistret.
Juristen Jonas Agnvall på Datainspektionen ifrågasätter syftet med registret.
Linn hör av sig till fd chefen för Brottsoffergruppen i Södertörn, Lars Widén, och säger att hon hört ett rykte.”
Polismästaren i Södertörn Christian Agdur får läsa flera av de anteckningar som hans personal gjort i registret om de våldsutsatta kvinnorna.
En enhet inom Stockholmspolisen har i tio år registrerat kvinnor som anmält att de blivit misshandlade i en hemlig databas. Här berättar reportrarna hur allt startade. Från början till slutet – med alla förvecklingar, lögner och upptäckter.
Här är Alexander Gagliano och Bo-Göran Bodins reportage:
1998 trädde lagen om kvinnofridskränkning i kraft. Den pekas ut som en av de viktigaste lagförändringarna de senaste årtiondena för att bekämpa mäns våld mot kvinnor.
När lagen klubbades i riksdagen sa socialdemokratiska ministern Ulrica Messing:
- Jag tror att dagens beslut om 20 år kommer att beskrivas som det stora steget framåt för att bekämpa våldet mot kvinnor och för att nå kvinnofrid. Nu tar vi det.
Men Ulrica Messing varnade samtidigt för att det stora steget skulle inte komma av sig självt. Ett bra bemötande från exempelvis poliser var ett nödvändigt villkor för förverkliga lagen.
I polishuset i Flemingsberg förvarar Södertörnspolisen det hemliga kvinnoregistret.
Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
För att få överblick på polisens anteckningar om kvinnorna som ekots reportrar kommit över, skapade de fiktiva registerkort och jämförde dem med de polisanmälningar om våld som kvinnorna i registret gjort.
Foto: Pablo Dalence / Sveriges Radio
Från sin balkong kan Nina se till Finland. Det var här som hon hamnade sedan, som hon säger, hon tvingades fly från Stockholm och sin före detta man.
Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
För att kontrollera om polisen även håller registret hemligt för de berörda kvinnorna bestämmer sig Linn för att ringa de inblandade och säga att hon hört ett rykte om ett känsligt register.
Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
När ekots reporter visar Beatrice vad polisen skrivit om henne, hittar hon uppgifter om sin nu döde son.
Foto: Bo Göran Bodin / Sveriges Radio
Det hemliga kvinnoregistret ska skydda våldsutsatta kvinnor – det är Södertörnspolisens förklaring till den omfattade databas där tusentals kvinnor registrerats. Men för Mirjana, som gift sig med en polis från Södertörn, gav registret inget skydd.
Efter misshandeln avskedades Lars av rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd. Facket argumenterade emot och lyfte bland annat fram hans arbete som etikhandledare.
Sedan polisen i sin riskbedömning konstaterat att det var låg risk att Mirjana skulle utsättas för våld igen prioriterades utredningen ner. Och när Lars väl kallades till förhör av sina tidigare kollegor kom han inte.
Åklagaren försökte förgäves få polisen att utreda misshandeln mot Mirjana.
Mirjana hittades med en kniv i magen på golvet i vardagsrummet. Under bordet och i soffan låg ytterligare två köksknivar.
Efter det brutala mordet hittade polisens tekniker blodstänk i stora delar av vardagsrummet.
I tingsrätten dömdes Lars till 15 års fängelse för mordet på sin fru. När fallet överklagats till hovrätten försökte han få straffet sänkt. Bland annat före Lars fram teorin att Mirjana huggit sig själv i magen med kökskniven. Hovrätten avfärdade idén och skrev: Det saknas utrymme att för Mirjana att efter att ha mottagit två djupa knivhugg med omfattande skador som följd skulle ha förmått sig själv att hugga sig själv i buken med, med så som det beskrivs i obduktionsrapporten, ”kraft ända fram till skaftet” för att därefter röra kniven i skadekanalen.
Hovrätten fastställde därefter tingsrättens dom till 15 års fängelse.
Nya uppgifter om Kvinnoregistret visar att den högsta polisledningen fick information om tveksamma datafiler i Södertörn redan för två år sedan. Ekot kan idag avslöja hur flera larm om att personal bearbetade känsliga uppgifter i filerna kommit till polisen, och hur internutredningen skickats runt i polisorganisationen för att flera gånger läggas ned.
Här får polisledningen i Stockholm redan 2012 skriftlig information om att det i Södertörn arbetas med känsliga personuppgifter.
Här informerar kriminalinspektören om att känsliga uppgifter lagras i datafiler.
Mats Löfving, fd länspolismästare i Stockholm, i dag chef för nationella Operativa Avdelningen (fd Rikskrim).
Den 17 december 2014 sade han så här i P1 Morgon:
-Nej, alltså. Jag visste ingenting om formuleringarna i registret.
Hur kommer det sig att du inte kände till det? Borde du inte ha gjort det?
-Nej, jag borde inte ha gjort det.
Foto: Lars Hedelin
Hösten 2012 får biträdande länspolismästare Ulf Johansson flera mejl från kriminalinspektören. Älgamo ber om ett personligt möte för att berätta vad hon "sitter på".
Ulf Johansson, fd biträdande länspolismästare i Stockholm, i dag tf chef för Region Stockholm. Han träffade kriminalinspektören som larmade om vad som pågick i Södertörn. Han har fått flera mejl från samma person i samma ämne och många av skrivelserna som beskriver den tveksamma hanteringen i Södertörn har nått honom. Men i dag vägrar han svara på frågor.
Foto: Jimmy Gustafsson
2012-08-31. Christer Sjöblom på Säkerhetsavdelningen skriver brev till åklagaren om att gå till botten med anklagelserna.
2013-04-08. Möte mellan kriminalinspektören och biträdande länspolismästaren. Här larmas Ulf Johansson om de misstänkta olagligheterna vid Brottsoffergruppen i Södertörn, de stora Excelfilerna och den vårdslösa hanteringen av känsliga personuppgifter som rör misshandlade kvinnor.
2012-12-20, klockan 17.10 skickar internutredaren Eije Ekengren ett meddelande till internutredningsenhetens kansli. Här framkommer det att ärendet som skulle ha börjat utredas i september 2012 varit försvunnet i "drygt tre månader".
Den andra internutredningen på drygt ett år läggs ned. Alla fakta om Södertörnspolisens tveksamma Excelfiler, innehållande känslig information om målsäganden i fall som rör våld i nära relation, kommer därmed inte att utredas vidare av polis.
Den 28 april 2014 begär tillsynsmyndigheten Centrala Etikprövningsnämnden de relevanta handlingarna från polisen. Drygt fyra månader senare, den 9 september 2014, levereras handlingarna.
Två och ett halvt år efter att polisledningen fick de första larmen om tveksamma datafiler avslöjar Ekot kvinnoregistret i Södertörn.
All slags information som direkt eller indirekt kan hänföras till en fysisk person som är i livet.
Det finns en serie lagar som förbjuder bra-att-ha-register där information skrivs in i syfte att ha koll på allt om utvalda människor. Även myndigheter som Polisen är bundna av strikta bestämmelser över vad de får och inte får registrera. Bland annat grundlagen och Europakonventionen garanterar var och en att inte hamna i t ex en databas som kvinnoregistret. Här några citat ur de lagar som styr detta:
2 kap. 7 §
Personuppgifter får behandlas om det behövs för att
1. förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet,
2. utreda eller beivra brott, eller
3. fullgöra förpliktelser som följer av internationella åtaganden.
2 kap. 10
Uppgifter om en person får inte behandlas enbart på grund av vad som är känt om personens ras eller etniska ursprung, politiska åsikter, religiösa eller filosofiska övertygelse, medlemskap i fackförening, hälsa eller sexualliv.
3 kap. 14 §
Uppgifter som kan antas ha samband med sådan brottslig verksamhet som anges i 2 § första stycket 1 ska gallras senast tre år efter utgången av det kalenderår då registreringen avseende personen gjordes. Uppgifter som kan antas ha samband med brottslig verksamhet som innefattar brott för vilket är föreskrivet fängelse i två år eller däröver ska dock gallras senast fem år efter utgången av det kalenderår då registreringen gjordes.
9 § Den personuppgiftsansvarige skall se till att
c) personuppgifter samlas in bara för särskilda, uttryckligt angivna och berättigade ändamål.
d) personuppgifter inte behandlas för något ändamål som är oförenligt med det för vilket uppgifterna samlades in.
e) de personuppgifter som behandlas är adekvata och relevanta i förhållande till ändamålen med behandlingen.
ARTIKEL 8
Rätt till skydd för privat- och familjeliv
1. Var och en har rätt till skydd för sitt privat- och familjeliv, sitt hem och sin korrespondens.
2. Offentlig myndighet får inte ingripa i denna rättighet annat än med stöd av lag och om det i ett demokratiskt samhälle är nödvändigt med hänsyn till den nationella säkerheten, den
allmänna säkerheten eller landets ekonomiska välstånd, till förebyggande av oordning eller brott, till skydd för hälsa eller moral eller till skydd för andra personers fri- och rättigheter.
2 kap. 6 §
2. Utöver vad som föreskrivs i första stycket är var och en gentemot det allmänna
skyddad mot betydande intrång i den personliga integriteten, om det
sker utan samtycke och innebär övervakning eller kartläggning av den enskildes
personliga förhållanden.
– De kvinnor som finns listade i databasen har en eller flera gånger polisanmält att de blivit misshandlade eller hotade av någon närstående. Det kan handla om en kvinna som anmält att hon blivit fysiskt och/eller psykiskt misshandlad av sin make eller före detta och det kan också röra så kallade hedersrelaterade brott, där en bror, far eller familj anmälts för att ha kontrollerat, styrt eller misshandlat kvinnan.
– Ekot vet inte exakt hur många kvinnor som registrerats. Men uppgifter som vi tagit del av via flera källor talar om att det rör sig om minst 2250, men det kan röra sig om uppemot 3000 kvinnor, förmodligen ännu fler. Eftersom det inte går att ange en exakt siffra har vi valt att i rapporteringen uppge "fler än 2000".
– De allra första registreringarna skedde 2004. Sedan dess har polisen fört in uppgifter om hundratals misshandlade och hotade kvinnor varje år.
– Registret består av Excelfiler som ligger utanför polisen vanliga anmälningssystem. Det finns en Excelfil för varje år sedan 2004. I databasen kan poliserna lätt skriva in sökord - exempelvis "ADHD", "borderline", "psykiska problem", ”rom”, ”muslim” - och snabbt få upp alla kvinnor som av polisen beskrivits på det sättet.
– Excelfilerna bevaras hos Brottsoffergruppen vid Södertörn i södra Stockholm. Södertörn är ett distrikt inom Stockholmspolisen. Men det är oklart om registret har spridits till andra distrikt eller myndigheter.
– Genom åren har minst 20 personer fört in uppgifter i registret och haft tillgång till det. Det innebär att det enligt Polisdatalagen är ett så kallat ”gemensamt tillgängligt register”.
– Nej. Under registrets tidiga år fanns även andra personer med, t ex både manliga och kvinnliga rånoffer och ungdomar som blivit misshandlade. Men efterhand utvecklades registret till att bli ett i praktiken rent kvinnoregister, där så gott som uteslutande uppgifter om misshandlade och hotade kvinnor skrevs in. Uppskattningsvis är mer är 95 procent av de registrerade personerna kvinnor som anmält att de blivit slagna eller hotade av en närstående.
– Det finns, enligt Ekots källor, en bild inom polisen att det är en viss typ av kvinnor som söker sig till våldsamma män. För att kunna följa kvinnorna så startades registret. Konsekvensen blev en massregistrering där polisen även fört in mängder med känsliga personuppgifter.
– Den juridiska prövningen av de enskilda fallen får domstolarna stå för. De kvinnor som vi varit i kontakt med har reagerat kraftigt på de uppgifter som finns om dem i registret, och de menar att det försvårar deras möjligheter att få hjälp i framtiden. De är rädda att polisen redan skapat sig en felaktig bild av dem.
– Det är en fråga vi just nu arbetar med att försöka få svar på.
– Vårt tips är att du kontaktar Stockholmspolisen på växelnummer 114 14.”
– De klickbara registerkorten på sajten och registerkorten i dokumentet under fliken ’etnicitet’ är rekonstruktioner. Uppgifterna om kvinnorna finns ursprungligen i Excelfiler som förvaras hos polisen i Södertörn.
I slutet av oktober 2014 avslöjas att polisen i Västra Götaland har ett register med över 180 namn. Personerna i registret är aktivister som på olika håll i landet har varit aktiva i protester mot avvisningar av asylsökande. Bland annat har namn, personnummer och adresser på aktivisterna registrerats i filerna. Ärendet utreds just nu av Polisens internutredningsenhet.
I september 2013 avslöjar Dagens Nyheter att Skånepolisen i flera år haft ett register innehållande fler än 4000 personer med romsk ursprung. I registret fanns förutom vuxna personer även barn, gamla och avlidna. Registret vållade stor debatt och i maj 2014 beslutade JK att varje person som registrerats ska få 5000 kronor i ersättning.
Vet du mer? Tipsa reportrarna.
Alexander Gagliano
08-784 20 85
alexander.gagliano@sverigesradio.se
PGP nyckel för krypterad epost hittar du här:
http://tinyurl.com/k8jpgvf
Bo-Göran Bodin
08-784 36 16
bo.goran.bodin@sverigesradio.se
PGP nyckel för krypterad epost hittar du här:
http://tinyurl.com/odqmuul
I Sverige finns ett i grundlag inskrivet skydd för källor som vill lämna information som är avsett för publicering.
Meddelarskyddet innebär bland annat en rätt för den som lämnar uppgifter för publicering att förbli anonym om han eller hon begär det och tystnadsplikt för journalister som innebär att de inte får avslöja vem som lämnat uppgifterna.
En myndighet har inte heller rätt att försöka ta reda på vem som lämnat information, men det gäller inte privata arbetsgivare.
Sveriges Radio har skapat en tjänst för att den som vill enkelt skall kunna lämna källskyddad information på ett säkert sätt till oss. Du hittar Radioleaks här:
Den som vill maila krypterat kan läsa mer om hur man gör här:
https://securityinabox.org/