• Vårdnadstvist i Varberg granskades av Ekot. Men bara mamman hördes och nu kritiseras rapporteringen för att ha varit allt för ensidig.
• Om tidningarnas offensiva TV-satsningar som nu i flera fall bromsas. Vad var det som inte funkade?
• Schibsted ville stå upp mot Google när GDPR kom. Men nu har mediehuset backat och inför åter nätjättens riktade annonser.
Två granskningar, av DN respektive Filter, har i veckan visat på fall där föräldrar som startat insamlingar för deras cancersjuka barn, senare misstänks använt de skänkta pengarna till andra ändamål än sjukvårdsbehandling.
Sverigedemokraterna har svängt i frågan om statens ägande i Telia, vilket gör att det nu finns en majoritet i Riksdagen som vill sälja statens ägarandel, på 37 procent.
Efter vårt inslag förra veckan har Aftonbladets publisher Lena K Samuelsson gett två intervjuer om dels fällningen för publiceringarna om Benny Fredriksson och dels kritiken mot publiceringarna om Rysslandsforskaren Martin Kragh.
Medieveckan började med beskedet att Pressens opinionsnämnd fäller Aftonbladet för deras publiceringar om den tidigare teaterchefen Benny Fredriksson.
Det var en ovanligt hård fällning där nämnden slår fast att Sveriges största tidning grovt bröt mot god publicistisk sed.
Idag är det vanligt att nyheter har sin grund i nya forskningsresultat som kommunicerats via pressmeddelanden. Många journalister får något särskilt ömt i blicken om slutsatserna är hårt formulerade och berör ett ämne som ligger i tiden.
Intressekonflikter är något journalister ofta återkommer till. Att granska hur politiker, näringslivstoppar eller fackföreningsledare sitter på dubbla stolar har länge varit ett klassisk journalistisk avslöjande.
Men låt oss vända på den här steken för en stund.
• Aftonbladet fälls i fallet Benny Fredriksson, men de publicistiskt ansvariga på tidningen vill helst inte prata om det.
• Om relationen mellan forskare och journalister. Utifrån ett aktuellt exempel lyfter vi frågan om vad som händer när universitet kommunicerar med för hårt dragna pressmeddelanden.
• Chefredaktören som vägrar se sig själv på dubbla stolar.
I veckan avpublicerade Aftonbladets kultursida en artikel där rysslandsforskaren Martin Kragh kritiseras. Till SVT sade Aftonbladets biträdande redaktör Eric Rosén att artikeln som avpublicerades var beroende av en uppgift som inte stämde.
Efter attentatet i Christchurch, Nya Zeeland, publicerade Expressen delar av den film som gärningsmannen spred på Facebook i samband med terrorattacken.
Kammarrätten gav ni veckan nyhetsbyrån Siren rätt att få ut så kallade incidentrapporter från Åklagarmyndigheten. Domstolen underkände därmed Åklagarmyndighetens inställning om att potentiell uppmärksamhet i medier skulle vara skäl att inte lämna ut handlingarna.
Efter årsskiftet har både Aftonbladet och Expressen en ny typ av spelreklam. Det i form av hela sajter som marknadsförs som guider till nätkasinon. Vi granskar de nya annonsmodellerna.
Flera medier har varit på plats i Syrien och intervjuat svenskar som anslutit sig till terrorsekten IS, men som nu sitter tillfångatagna och vill komma tillbaka till Sverige. Vi har pratat med flera redaktioner om hur man genomför de här intervjuerna.
Förra veckan pudlade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson efter en publicering som blivit helt felaktig. Hur resonerar redaktionerna egentligen i valet mellan att försvara sig eller att erkänna att de gjort fel?
• Hur mycket spelreklam tål kvällstidningarna? Om Expressens och Aftonbladets nya annonssajter för nätkasinon.
• Om svåra journalistiska avvägningar när medlemmar i terrorsekten IS släpps fram i medier
• Felande medier som ibland, men sällan, levererar en pudel.
Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.